Vad är ränta?

Vad är ränta?

Ränta är den avkastning en investerare får på sitt sparkapital eller det pris en låntagare betalar för ett lån eller en kredit. Ränta anges som en procentuell andel (räntesats) av det investerade eller lånade beloppet. Det medför att den som lånar pengar med ränta återbetalar ett högre belopp än lånebeloppet.

En låntagare som lånar 10 000 kronor till en räntesats på 5 procent och ett års löptid ska senare betala tillbaka totalt 10 500 kronor (10 000 + (10 000 x 0,05) = 10 500). Räntekostnaden uppgår alltså till 500 kronor, och är låntagarens kostnad för att ta lånet.

Ränta delas in i inlåningsränta och utlåningsränta

Ränta delas in i två huvudgrupper:

• Inlåningsränta: ersättning för att investera kapital. Den ränteersättning en investerare får i avkastning på sitt sparkapital, till exempel räntan på ett sparkonto, kallas inlåningsränta.
• Utlåningsränta: kostnad för att låna kapital. Den räntekostnad en låntagare betalar för att låna pengar eller nyttja en kredit, till exempel räntan på ett lån eller ett kreditkort, kallas utlåningsränta.

Vad är räntesats?

Räntesats är den procentuella andel av ett lånebelopp en låntagare betalar för att låna pengar eller som en investerare erhåller på sitt sparkapital, per år. Om ett lån har en räntesats på tio procent ska en tiondel av lånebeloppet betalas i räntekostnad per år, givet att inga amorteringar görs under årets gång.

Vad är räntekostnad?

Räntekostnad är den kostnad en låntagare ska betala för att låna pengar under en viss period, uttryckt i kronor. Ett lån på 10 000 kronor med en räntesats på 10 procent ger en räntekostnad på 1 000 kronor per år (10 000 x 0,1 = 1 000) givet att inga amorteringar görs under årets gång.

Olika typer av räntor

Några olika typer av räntor är:

• Nominell ränta. Den avtalade ränta en låntagare ska betala för att låna pengar kallas nominell ränta. Nominell ränta anges i normala fall som en årlig räntesats, exklusive avgifter. En låntagare betalar dock i regel den nominella räntekostnaden på lån månadsvis.
• Realränta. Nominell ränta med avdrag för inflation kallas realränta. Realränta motsvarar den faktiska kostnaden för att låna pengar eller den faktiska avkastningen på investerat kapital.
• Effektiv ränta. Den effektiva räntan beaktar totalkostnaden för ett lån och beaktar nominell ränta, avgifter och antal betalningstillfällen. Effektiv ränta är därför ett bra sätt att jämföra lån eller sparkonton med olika avgifter.
• Årsränta. Den räntesats en låntagare ska betala för att låna pengar under ett års tid kallas årsränta. Med årsränta avses i normala fall den nominella årsräntan.
• Månadsränta. Den räntesats en låntagare ska betala på ett lån varje månad kallas månadsränta. Månadsräntan på ett lån är detsamma som lånets årsränta dividerat med tolv.
• Dröjsmålsränta. Den räntesats en låntagare ska betala vid försenad betalning av ett lån kallas dröjsmålsränta.

Hur fungerar ränta på lån?

Ränta på lån fungerar som en ersättning till långivare som lånar ut pengar. Den bestäms dels av upplåningskostnaden (kostnaden för att låna ut pengar), dels av kreditrisken (risken att lånet inte återbetalas). De flesta räntor på lån uttrycks som årsräntor, men räntekostnaden betalas i normala fall månadsvis.

Se även: jämför ränta på lån

Ränta på lån sätts i regel utifrån spann

De flesta långivare sätter räntan på lån individuellt utifrån ett räntespann. Vilken ränta en låntagare får på ett lån avgörs av dennes kreditvärdighet. Ju bättre kreditvärdighet en låntagare har, desto lägre ränta får låntagaren inom det angivna räntespannet.

Hur vet jag vilken ränta jag får på lån?

För att ta reda på vilken ränta du kan få på ett lån hos en långivare med individuell räntesättning måste du ansöka om lånet. Du kan också uppskatta ungefär vilken ränta du kan få på ett lån genom att kontrollera lånets representativa ränta (vanligast förekommande ränta).

Representativ ränta på lån är den vanligaste räntan

En långivares representativa ränta är räntan på den vanligast förekommande kreditsituation som kan förutses hos långivaren, enligt förarbetena till konsumentkreditlagen (1). Det är alltså den vanligast förekommande räntan på ett genomsnittligt lån hos långivaren.

Så fungerar rörlig ränta på lån

En rörlig ränta är en ränta som kan ändras under löptiden för ett ränteavtal (till exempel ett lån eller ett sparkonto). Enligt konsumentkreditlagen får räntesatsen på ett lån med rörlig ränta endast höjas om det krävs till följd av kreditpolitiska beslut eller ökade upplåningskostnader (kostnader för att låna ut pengar) (2).

En vanlig orsak till att en långivare ändrar räntan på ett lån med rörlig ränta är om Riksbanken höjer eller sänker sin styrränta (den ränta som styr vilken ränta banker betalar för att låna pengar av Riksbanken).

För att en långivare ska ha rätt att ändra räntesatsen på ett lån med rörlig ränta måste det enligt konsumentkreditlagen vara villkorat i låneavtalet (3). De flesta konsumtionslån, såsom privatlån och SMS lån, har rörliga räntor.

Så fungerar bunden (fast) ränta på lån

En bunden (fast) ränta är en ränta som är densamma under hela löptiden för ett ränteavtal (till exempel ett lån eller ett sparkonto). Under en räntebindningsperiod får en långivare inte ändra räntan på ett lån med bunden ränta. Bunden ränta är vanligt för bolån, men sällsynt för lån utan säkerhet.

Räntebindningsperioden på ett bolån varierar i normala fall mellan 3 månader upp till 10 år. En låntagare kan välja att binda räntan på hela eller delar av sitt bolån.

Ränteskillnadsersättning vid förtidsbetalning av lån med bunden ränta

Enligt konsumentkreditlagen har en långivare rätt att ta ut ränteskillnadsersättning om en låntagare vill betala av ett lån med bunden ränta i förtid (förutsatt att ersättningen har avtalats på förhand (4)). Ränteskillnadsersättning är en ersättning till långivare för den eventuella förlust av ränteintäkter som uppstår vid förtidslösen av lån med bunden ränta.

En långivare får inte ta ut full ersättning för de ränteintäkter som generellt går förlorade när en låntagare löser ett lån med bunden ränta i förtid. Enligt konsumentkreditlagen får ränteskillnadsersättning för ett bolån som högst motsvara skillnaden mellan räntan på lånet och den ränta som vid betalningstillfället i allmänhet gäller för bostadsobligationer med en löptid som motsvarar återstående räntebindningstid med ett tillägg av en procentenhet (5).

Ränteskillnadsersättning för konsumentkrediter får enligt konsumentkreditlagen uppgå till högst 0,5–1 procent av det belopp som betalas i förtid, beroende på hur lång löptid som kvarstår på lånet (6).

Vad som avgör vilken ränta låntagare får

De faktorer som avgör vilken ränta en låntagare kan få på ett lån är:

• vilken lånetyp låntagaren ansöker om
• låntagarens kreditvärdighet
• om det finns en säkerhet för lånet
• hur högt lånebeloppet är
• lånets löptid
• det allmänna ränteläget (upplåningskostnaden).

Typ av lån

Räntan på ett lån varierar beroende på vilken typ av lån en låntagare ansöker om. SMS lån har i regel högre räntor än bolån och privatlån. Kreditkort har också relativt höga räntor eftersom en kredittagare kan nyttja sitt kreditkort återkommande utan att en ny kreditprövning genomförs. Se: olika typer av lån.

Kreditvärdighet

Räntan på ett lån bestäms i hög grad utifrån låntagarens kreditvärdighet (det vill säga låntagarens förmåga att betala sitt lån). Ju högre kreditvärdighet en låntagare har, desto lägre låneränta förväntas låntagaren erbjudas. Det beror på att lån till låntagare med hög kreditvärdighet anses vara mindre riskfyllda än lån till låntagare med låg kreditvärdighet.

En låntagares kreditvärdighet avgörs baserat på bland annat låntagarens inkomst. Enligt en rapport från Finansinspektionen hade cirka 33 procent av låntagarna med en månadsinkomst på under 15 000 kronor före skatt en ränta på över 15 procent på sina blancolån (lån utan säkerhet) år 2021. För låntagarna med en månadsinkomst över 45 000 kronor hade 56 procent en ränta på under 5 procent på sina blancolån (7).

Säkerhet för lånet

Lån med säkerhet i form av pantsatt egendom har i regel lägre ränta än lån utan säkerhet. Det beror enligt Finansinspektionen på att säkerheter ofta lämnas i form av pantsatt egendom som kan säljas om låntagaren inte kan betala (8). Lån med pantsatt egendom medför därför en lägre kreditrisk än lån utan pant.

Om säkerhet för ett lån lämnas i form av borgen åtar sig en privatperson eller ett företag att betala lånet om huvudlåntagaren inte betalar i enlighet med vad som avtalats. Lån med en borgensman medför därför en lägre kreditrisk än lån utan säkerhet. Ju lägre kreditrisken är för en långivare, desto lägre ränta kan långivaren i regel erbjuda.

Lånebelopp

Räntan på ett lån, i synnerhet lån utan säkerhet, är i regel lägre ju högre lånebeloppet är. Enligt Finansinspektionen hade blancolån (lån utan säkerhet) på under 5 000 kronor en medianränta på 39,5 procent år 2021. Blancolån på mellan 100 000–250 000 kronor hade en medianränta på 5,2 procent år 2021 (9). Se: lånebelopp.

Löptid

Ju längre löptid ett lån utan säkerhet har, desto lägre är i regel räntan på lånet. En trolig anledning till det är enligt Credwise att lån med lång löptid ofta är på stora belopp. Eftersom det i regel är personer med hög kreditvärdighet som tar lån på stora belopp kan de ofta erbjudas en låg ränta.

I rapporten Svenska konsumtionslån från år 2022 uppger Finansinspektionen att långivare både kan tjäna pengar på stora lån under lång tid och på små lån under kort tid. Lån med kort löptid har i regel högre ränta än lån med lång löptid (10).

Det allmänna ränteläget

Det allmänna ränteläget bestämmer till stor del vilken ränta en låntagare kan erbjudas på ett lån. En långivares upplåningskostnader styrs av marknadsräntorna, vilka i sin tur påverkas av inflationen. Om inflationen i Sverige är relativt hög kan Riksbanken höja styrräntan för att få ned inflationen.

Ju dyrare det är att låna pengar (till exempel på grund av höga räntor på obligationer) och ju högre inflationen är (hur snabbt värdet på pengar urholkas), desto högre låneräntor kan det förväntas bli. En höjd styrränta medför i regel att banker och andra långivare som en följd höjer räntorna på sina lån.

Ränta på lån betalas i regel månadsvis

En låntagare betalar i regel ränta på ett lån månadsvis tillsammans med amorteringen (avbetalningen) av lånet. Räntekostnaden för ett lån mätt i kronor sjunker i takt med att lånet amorteras och skuldbeloppet sjunker. Det beror på att räntekostnaden beräknas genom att lånets räntesats multipliceras med skuldbeloppet.

Räntekostnaden för ett lån, mätt i kronor per månad, är som högst i början och som lägst i slutet av lånets löptid. Ett lån på 100 000 kronor med en årsränta på 12 procent (månadsränta 1 procent, 12 / 12 = 1) får en räntekostnad på 1 000 kronor den första månaden (100 000 x 0,01 = 1 000).

När det återstår 10 000 kronor av lånebeloppet blir räntekostnaden den månaden istället 100 kronor (10 000 x 0,01 = 100), även om årsräntan är densamma under hela lånets löptid.

Det går att få skatteavdrag för räntekostnad på lån

En låntagare har möjlighet att göra skatteavdrag för räntekostnaden på sitt lån. Det innebär att den skatt låntagaren ska betala i regel kan reduceras med motsvarande 30 procent av underskott av kapital upp till 100 000 kronor. För underskott av kapital över 100 000 kronor får skatteavdrag för ränta göras med 21 procent (11).

År 2025 sänktes ränteavdraget för lån utan säkerhet, till exempel SMS lån och privatlån. Det innebär att endast hälften av ränteutgifterna för lån utan säkerhet får dras av i deklarationen som lämnas in år 2026. År 2026 kommer ränteavdraget för lån utan säkerhet att avskaffas helt. För lån med säkerhet, till exempel bolån och billån, får ränteutgifter dras av till 100 procent.

Regler för ränta på lån

De regler som tillämpas för ränta på lån är:

• Räntan på konsumentkrediter får inte överstiga 22 procent.
• En långivare får ändra räntan på ett lån under vissa förutsättningar.
• Villkor om oskäligt hög ränta ska anses ogiltiga.

Det finns ett tak för ränta på konsumentkrediter

Räntan (och dröjsmålsräntan) på konsumentkrediter, till exempel privatlån och SMS lån, får enligt konsumentkreditlagen inte vara högre än Riksbankens referensränta med ett tillägg av 20 procentenheter (12).

Eftersom referensräntan i dagsläget är 2 procent (13) innebär det att räntan på konsumentkrediter inte får överstiga 22 procent.

Ränta på lån får ändras under vissa förutsättningar

En långivare får enligt konsumentkreditlagen ändra räntan på ett lån om det har avtalats på förhand. För att en långivare ska ha rätt att höja räntan måste det också vara motiverat av kreditpolitiska beslut eller oförutsedda kostnadsökningar (till exempel en höjning av Riksbankens styrränta) (14).

Enligt konsumentkreditlagen är en långivare också skyldig att ändra räntan till en låntagares fördel på samma grunder som vid en räntehöjning (15). Det innebär att en långivare är skyldig att sänka räntan om långivarens kreditkostnader minskar (till exempel om Riksbanken sänker sin styrränta).

Ränta får inte ändras på lån med bunden ränta

En långivare får inte ändra räntan på ett lån med bunden ränta under en räntebindningsperiod. Däremot får en långivare enligt konsumentkreditlagen i vissa fall ändra räntan på ett bolån vid utgången av en räntebindningsperiod om bolånet har en sammanlagt löptid på mer än 10 år (16).

Villkor om oskäligt hög ränta ska anses ogiltiga

Enligt avtalslagen ska villkor anses vara ogiltiga om de innebär att någon (till exempel en långivare) dragit orimlig fördel av någon annans trångmål eller oförstånd (17). Lagrummet är bland annat tillämpligt för villkor om oskäligt hög ränta (ockerränta). Ett villkor som innebär en oskäligt hög ränta kan därmed ogiltigförklaras.

Det finns inga klara direktiv för vad som är att betrakta som ockerränta. I rättsfallet NJA 1995 s. 430 gjorde Högsta domstolen bedömningen att en årsränta på cirka 45–49 procent (och en effektiv ränta på cirka 125–135 procent) på en konsumentkredit var oskäligt hög (18). Domen fastställdes dock innan reglerna om högkostnadskrediter infördes år 2018. Numera får den nominella räntan på en konsumentkredit högst vara 40 procentenheter över Riksbankens referensränta (19).

Enligt Högsta domstolens domslut har Finansinspektionen avgivit ett yttrande i målet om att domstolen vid sin bedömning även ska ta hänsyn till andra lånevillkor utöver ränta. Det innebär att villkor såsom lånebelopp, löptid och kreditrisk ska beaktas för att avgöra om en ränta ska anses vara oskäligt hög (20).

Räntorna på marknaden avgörs av styrräntan

Räntorna på marknaden avgörs i hög grad av Riksbankens styrränta (tidigare kallad reporänta). Syftet med styrräntan är att påverka andra räntor i ekonomin, till exempel de räntor som erbjuds på lån och sparkonton. Om Riksbanken höjer styrräntan innebär det i normala fall att även räntan på lån och sparkonton höjs.

Samverkan mellan styrräntan och andra räntor

De räntor som styrs utifrån Riksbankens styrränta är främst:

• Referensränta. Riksbankens referensränta motsvaras av styrräntan avrundat uppåt till närmaste halva procentenhet och fastställs två gånger per år (21). Om Riksbanken beslutat om en styrränta på 0,25 procent fastställs därför referensräntan till 0,5 procent. Referensräntan används främst som utgångspunkt vid beräkning av andra räntor (till exempel dröjsmålsränta) och har i sig inget penningpolitiskt syfte.
• Dagslåneränta. Den ränta till vilken banker kan finansiera ett underskott eller placera överskott för att jämna ut saldot på sina konton i Riksbankens betalningssystem RIX över natten kallas dagslåneränta. Riksbankens mål är att dagslåneräntan ska vara i nivå med styrräntan (22).
• Kort ränta. Med kort ränta avses en ränta med en bindningstid på upp till ett år (23). Riksbanken styr nivån på korta marknadsräntor (till exempel rörliga räntor på lån och krediter) genom att höja eller sänka sin styrränta (24).
• Lång ränta. Med lång ränta avses en ränta med en bindningstid på över ett år (ofta fem år) (25). De långa marknadsräntorna (till exempel ränta på bolån med bindningstider över ett år) påverkas av nivån på Riksbankens styrränta och marknadens inflationsförväntningar. Om inflationen över tid förväntas vara relativt hög (över två procent per år) medför det till exempel att det blir dyrare att binda räntan på bolån än annars.

Se räntor på olika typer av lån

• Låneräntor för olika typer av lån
• Räntor på snabblån
• Räntor på privatlån
• Räntor på billån

Beräkna olika typer av ränta

• Beräkna ränta på ränta
• Beräkna effektiv ränta
• Beräkna ränta på lån
• Beräkna dröjsmålsränta

Räkna ut ränta på olika typer av lån

• Räkna ut ränta på SMS lån
• Räkna ut ränta på blancolån
• Räkna ut ränta på privatlån
• Räkna ut ränta på billån

Lär dig om räntan på olika typer av lån

• Vad är räntan på SMS lån?
• Vad är räntan på privatlån?
• Vad är räntan på blancolån?
• Vad är räntan på billån?

Mer om begreppet ränta

• Amortering på lån
• Löptid på lån
• Lånebelopp
• Uppläggningsavgift
• Aviavgift
• Uttagsavgift