Betalningsföreläggande: Ansökan (Privat), Anmärkning, Utslag & Lag

Vad är betalningsföreläggande?

Ett betalningsföreläggande är en uppmaning från Kronofogden att betala en skuld som förfallit, till exempel en obetald faktura (räkning). Om en privatperson får ett betalningsföreläggande betyder det att någon har ansökt om att få hjälp av Kronofogden med att få personen att betala en obetald skuld.

Innebär betalningsföreläggande en betalningsanmärkning?

Nej, om en privatperson får ett betalningsföreläggande innebär det inte att personen fått eller ska få en betalningsanmärkning. Personen får dock en betalningsanmärkning om Kronofogden fastställer betalningskravet. Ett företag som får ett betalningsföreläggande får däremot en betalningsanmärkning direkt.

Den som fått ett betalningsföreläggande kan undvika att få en betalningsanmärkning genom att betala eller bestrida kravet inom den angivna tidsgränsen. Se mer: vad innebär en betalningsanmärkning?

Skillnad mellan betalningsföreläggande och handräckning

Den största skillnaden mellan ett betalningsföreläggande och en handräckning är att ett betalningsföreläggande är ett krav på att någon ska betala något. En handräckning är ett krav på att någon ska göra något, till exempel återlämna ett föremål eller flytta ett föremål från någons mark.

Ett betalningsföreläggande avser alltså en penningskuld (en skuld i pengar), medan ett handräckningsärende avser ett krav på en handling. Se mer: vad innebär handräckning?

Skillnad mellan betalningsföreläggande och inkassokrav

Den största skillnaden mellan ett betalningsföreläggande och ett inkassokrav är att ett inkassokrav är en påtryckning om betalning från ett inkassobolag. Ett betalningsföreläggande är ett kravbrev från Kronofogden. Den som inte betalar ett betalningsföreläggande riskerar att få en betalningsanmärkning.

I regel skickas inkassokrav ut för obetalda skulder innan betalningsförelägganden. Se mer: vad är inkassokrav?

Vem kan ansöka om betalningsföreläggande?

Både företag och privatpersoner kan ansöka om ett betalningsföreläggande för att driva in en skuld. Det går också att ansöka om betalningsförelägganden för både skulder till privatpersoner och skulder till företag. För att få ansöka om ett betalningsföreläggande måste skuldens sista betalningsdag ha passerat.

När företag får ansöka om betalningsförelägganden

Ett företag får ansöka om ett betalningsföreläggande om någon som har en skuld till företaget inte betalar tillbaka skulden enligt vad som avtalats. Det viktigaste kriteriet för att ha möjlighet att ansöka om ett betalningsföreläggande är att skuldens förfallodatum har passerat utan att skulden har betalats.

När privatpersoner får ansöka om betalningsförelägganden

Det är möjligt att ansöka om ett betalningsföreläggande som privatperson. En privatperson som till exempel har en fordran på (lånat ut pengar till) en annan privatperson eller ett företag kan ansöka om ett betalningsföreläggande, givet att förfallodatumet för skulden har passerat.

Så går en ansökan om betalningsföreläggande till

Den som vill ansöka om ett betalningsföreläggande måste fylla i en blankett som finns på Kronofogdens hemsida. Det går att fylla i blanketten digitalt eller för hand. Den som vill fylla i blanketten för hand kan antingen skriva ut den själv eller beställa hem den med post till sin brevlåda.

Vad den som ansöker om betalningsföreläggande bör göra

Den som ska söka ansöka om ett betalningsföreläggande bör:

1. Fylla i ansökningsblanketten. Det går att fylla i ansökningsblanketten för ett betalningsföreläggande online på Kronofogdens hemsida eller på papper. Det är viktigt att få med alla uppgifter, såsom personuppgifter och information om skuldbeloppet. Den som ansöker om ett betalningsföreläggande bör också beskriva vad kravet avser på ett så tydligt sätt som möjligt.
2. Ange om Kronofogden ska driva in skulden om den fastställs. Den som ansöker om ett betalningsföreläggande kan välja om den själv eller Kronofogden ska driva in skulden om Kronofogden meddelar ett utslag (beslut om att betalningskravet ska betalas). Om inget val görs påbörjar Kronofogden indrivning om betalningskravet fastställs. Grundavgiften för att Kronofogden ska verkställa ett beslut är 600 kronor, enligt förordningen om avgifter vid Kronofogdemyndigheten (1).
3. Granska de ifyllda uppgifterna. Innan en ansökan om ett betalningsföreläggande skickas in bör de ifyllda uppgifterna kontrolleras. Om något är otydligt eller saknas kan den som ansökt om betalningsföreläggandet behöva komplettera sin ansökan. Det kan medföra en längre handläggningstid än nödvändigt.
4. Signera och skicka in ansökan. Den som fyllt i ansökningsblanketten online signerar sin ansökan med e-legitimation, i regel med BankID, och skickar in ansökan digitalt. Om blanketten har fyllts i för hand i pappersform undertecknar sökanden blanketten med sin namnteckning och skickar in den till Kronofogden med post.

Vad ska ingå i ansökan om betalningsföreläggande?

Det som ska ingå i en ansökan om ett betalningsföreläggande är bland annat:

• Person- och kontaktuppgifter för både fordringsägare och gäldenär (skuldinnehavare). Den som ansöker om ett betalningsföreläggande ska fylla i person- och kontaktuppgifter för både sig själv och den som krävs på betalning i betalningsföreläggandet.
• Skuldbeloppet ska i regel anges exklusive ränta, avgifter och andra kostnader.
• Ränta. Ersättning för ränta ska anges för tiden fram till den dag då ansökan skickas in. Den som vill begära att ränta ska debiteras fram till den dag fordran eventuellt betalas ska också fylla i uppgifter om vilken ränta som ska tas ut. Det ska även anges huruvida räntan är avtalad på förhand.
• Förfallodag. Den som ansöker om ett betalningsföreläggande ska ange vilket datum fordran skulle ha varit betald.
• Vilken fordran betalningskravet avser. I ansökan om ett betalningsföreläggande ska uppgifter om vad betalningskravet avser finnas med. Några exempel på sådana uppgifter är namn på inköpsställe, fakturanummer och datum för när ursprungsfakturan skickades.
• Ersättning för kostnader. Det går att ansöka om att få ersättning för kostnader såsom ansökningsavgiften på 300 kronor för ett betalningsföreläggande. Den som ansöker om ett betalningsföreläggande kan även begära ersättning på högst 380 kronor för det arbete som lagts ner på ansökan.
• Om Kronofogden ska verkställa betalningsföreläggandet eller inte. Den som ansöker om ett betalningsföreläggande kan fylla i om denne vill att Kronofogden verkställer (genomför) betalningskravet eller inte. Om det önskas och Kronofogden sedan fastställer betalningskravet kan en tillgångsundersökning påbörjas för att ta reda på om det finns utmätningsbara tillgångar. Några exempel på utmätningsbara tillgångar är smycken, konst eller elektronik som bedöms ha ett relativt högt värde.

Hur lång tid tar det från ansökan till betalningsföreläggande?

I skrivande stund (februari år 2024) tar det cirka 7–9 vardagar från att Kronofogden tagit emot en ansökan om ett betalningsföreläggande tills de skickar kravet till den som ska betala. Därefter tar det just nu cirka tre månader innan Kronofogden fattar ett beslut och meddelar ett utslag. (2)

Hur lång tid det tar att handlägga en ansökan om ett betalningsföreläggande beror enligt Kronofogden bland annat på hur stor arbetsbelastning de har, om det krävs kompletteringar för ansökan och hur snabbt de får tag på den som ansökan riktar sig till (3). Kronofogdens handläggningstider för betalningsförelägganden brukar också variera under olika perioder.

Ansökningsavgift för betalningsföreläggande

Enligt förordningen om avgifter vid Kronofogdemyndigheten är ansökningsavgiften 300 kronor för ett betalningsföreläggande (4). Den som ansöker om föreläggandet kan begära ersättning för avgiften på 300 kronor och upp till 380 kronor för nedlagt arbete av den som kravet skickas till, enligt lag (1990:746) (5).

Ansökningsavgiften på 300 kronor betalas i regel av den som ansöker i ett första skede. I regel blir det dock den som får ett betalningsföreläggande som slutligen ska betala ansökningsavgiften.

För att få ersättning för ansökningsavgiften för ett betalningsföreläggande måste den som ansöker begära det i sin ansökan. Kronofogden måste dessutom fastställa betalningskravet för att den som ansökt om ett betalningsföreläggande ska kunna få ersättning för ansökningsavgiften, enligt lag (1990:746) (6).

Vad den som fått betalningsföreläggande ska göra

Den som får ett betalningsföreläggande ska meddela Kronofogden att betalningsföreläggandet har mottagits, oavsett om mottagaren anser att betalningskravet är befogat eller inte. Därefter ska den som fått betalningsföreläggandet ta ställning till betalningskravet inom den förklaringstid som framgår av brevet.

Förklaringstiden för ett betalningsföreläggande är den tid mottagaren har på sig att agera efter att betalningsföreläggandet har mottagits. Enligt lagen om betalningsföreläggande och handräckning ska förklaringstiden vara högst två veckor, om det inte finns särskilda skäl att bevilja en längre förklaringstid än så (7).

I förarbetena till lagen om betalningsföreläggande och handräckning anges dock att förklaringstiden bör vara kortare än två veckor. En tidsperiod som enligt förarbetena anses rimlig är istället en vecka. (8) Den som fått ett betalningsföreläggande bör i praktiken ha ungefär en vecka på sig att bestämma sig om kravet ska betalas eller bestridas (överklagas).

Om kravet i betalningsföreläggandet är befogat och kan betalas

Om den som fått ett betalningsföreläggande anser att kravet är befogat ska betalning ske till den som ansökt om betalningsföreläggandet, eller dennes ombud. Innan ett betalningsföreläggande betalas bör den som ska betala kontakta sökanden för att kontrollera belopp och betalningsuppgifter.

Efter att den som fått ett betalningsföreläggande har betalat föreläggandet ska denne meddela det till Kronofogden. Det går att meddela Kronofogden antingen via “Mina sidor” på deras hemsida, på det delgivningskvitto som medföljer betalningsföreläggandet, via mail eller med vanlig post.

Om kravet i betalningsföreläggandet är befogat men inte kan betalas

Om den som fått ett betalningsföreläggande anser att kravet är befogat, men inte har möjlighet att betala, fastställs i regel betalningskravet. Kronofogden fastställer ett betalningskrav om den som fått betalningsföreläggandet inte betalar eller bestrider betalningskravet inom den förklaringstid som framgår av brevet.

Ett annat alternativ är att kontakta den som ansökt om betalningsföreläggandet och försöka få en avbetalningsplan. Om den betalningsskyldige och den som ansökt om betalningsföreläggandet kommer överens om en egen lösning kan sökanden ta tillbaka sin ansökan.

Om kravet i betalningsföreläggandet är felaktigt

Om den som fått ett betalningsföreläggande anser att kravet är felaktigt kan betalningsföreläggandet bestridas. För att bestrida ett betalningsföreläggande ska Kronofogden meddelas om det. Den som bestrider ett betalningsföreläggande ska också ange orsaken till varför denne anser att kravet är felaktigt.

Ett felaktigt betalningsföreläggande måste bestridas innan Kronofogden meddelar utslag (beslut om att betalningskravet ska betalas). Kronofogden meddelar utslag efter att förklaringstiden (den tid den som fått ett betalningsföreläggande har på sig att agera) har passerat.

Enligt Kronofogden har den som fått ett betalningsföreläggande i normala fall tio dagar på sig att bestrida efter att denne tagit del av kravet (9).

Vad händer efter att man fått ett betalningsföreläggande?

Vad som händer efter att en person har fått ett betalningsföreläggande beror på om personen betalar sin skuld eller inte, alternativt bestrider kravet. Om skulden betalas beror följderna på om betalningen har skett i tid eller inte. Om betalningsföreläggandet bestrids kan ärendet tas upp i domstol.

Vad som händer om betalningsföreläggandet betalas i tid

Om den som fått ett betalningsföreläggande betalar sin skuld inom förklaringstiden ska den som ansökt om betalningsföreläggandet ta tillbaka sin ansökan. Både den som betalar skulden och den som mottagit betalningen ska meddela Kronofogden att betalningen har skett.

Kronofogden avslutar därefter ärendet utan påföljder. Den som betalat ett betalningsföreläggande med rätt belopp och i rätt tid får alltså varken en skuld hos Kronofogden eller en betalningsanmärkning.

Vad som händer om betalningsföreläggandet betalas för sent

Om den som fått ett betalningsföreläggande betalar sin skuld för sent, efter att förklaringstiden har passerat, hinner betalningskravet ofta fastställas. När ett betalningskrav fastställs meddelar Kronofogden ett så kallat utslag (beslut om att betalningskravet ska betalas). Då registreras också en betalningsanmärkning hos kreditupplysningsföretagen.

Den som betalat en skuld efter att förklaringstiden har passerat bör kontakta betalningsmottagaren för att bekräfta att denne mottagit betalningen. Betalningsmottagaren kan då meddela Kronofogden att de inte ska verkställa beslutet, till exempel genom löneutmätning.

Vad som händer om betalningsföreläggandet inte betalas

Om den som fått ett betalningsföreläggande inte betalar eller bestrider kravet inom förklaringstiden fastställer Kronofogden att betalningskravet är riktigt. Efter att ett betalningskrav har fastställts kan Kronofogden påbörja utmätning av lön eller egendom som tillhör den som är betalningsskyldig.

Den betalningsskyldige får också en betalningsanmärkning i samband med att betalningskravet fastställs. Det är dock inte Kronofogden som registrerar betalningsanmärkningar (10). Betalningsanmärkningar registreras av kreditupplysningsföretagen, till exempel av UC och Creditsafe.

Vad som händer om betalningsföreläggandet bestrids

Om den som fått ett betalningsföreläggande bestrider betalningskravet meddelar Kronofogden den som ansökt om betalningsföreläggandet om det. Sökanden får då ta ställning till om ärendet ska avslutas eller tas upp i domstol. Om ärendet avslutas registreras ingen betalningsanmärkning.

Väljer den som ansökt om ett betalningsföreläggande att ärendet ska tas upp i domstol, prövar domstolen om betalningskravet är riktigt. Den som förlorar ett mål i en domstol ska ersätta motparten för dennes rättegångskostnader, såsom advokatkostnader, enligt rättegångsbalken (11).

Om domstolen bedömer att ett omtvistat betalningsföreläggande är riktigt, och därmed fastställer betalningskravet, måste därför den betalningsskyldige i regel stå för samtliga parters rättegångskostnader. För att minimera risken att behöva betala höga rättegångskostnader bör den som ska bestrida ett betalningsföreläggande vara säker på att betalningskravet är felaktigt. Bedömer domstolen att ett betalningskrav är felaktigt avslutas istället ärendet.

Det går att återkalla ansökan om betalningsföreläggande

Den som ansökt om ett betalningsföreläggande kan återkalla sin ansökan genom att meddela Kronofogden om det via mail eller vanlig post. För att återkalla en ansökan om ett betalningsföreläggande måste ärendenumret och personnumret för både sökande och den person kravet gäller framgå i återkallelsen. (12)

En ansökan om ett betalningsföreläggande kan till exempel återkallas om den som fått betalningsföreläggandet betalar inom förklaringstiden. Anledningen till det är att den som ansökt om betalningsföreläggandet inte längre behöver Kronofogdens hjälp med att fastställa betalningskravet.

Utslag i ärende om betalningsföreläggande

Om Kronofogden meddelar utslag i ett ärende om ett betalningsföreläggande innebär det att Kronofogden beslutar att betalningskravet är befogat. Att ett betalningskrav fastställs medför att Kronofogden kan påbörja indrivning av skulden, till exempel genom att mäta ut lön eller tillgångar från den som ska betala.

Se mer: vad menas med utslag från Kronofogden?

Återvinning (överklagan) av betalningsföreläggande

Enligt lagen om betalningsföreläggande och handräckning kan den som anser att Kronofogden har lämnat ett felaktigt utslag (verkställande beslut) i ett ärende om betalningsföreläggande ansöka om återvinning (överklagan) (13). En ansökan om återvinning ska vara Kronofogden tillhanda senast en månad från dagen för utslaget (14).

Kronofogden skickar i sin tur ansökningar om återvinning till domstol. Den som ansöker om återvinning av ett felaktigt utslag i ett ärende om ett betalningsföreläggande kan samtidigt ansöka om inhibition. Inhibition innebär att Kronofogden inte får gå vidare med åtgärder, till exempel löneutmätning, förrän domstolen har lämnat besked i ärendet.

Syns betalningsförelägganden i kreditupplysningar?

Nej, betalningsförelägganden riktade till privatpersoner syns inte i kreditupplysningar från UC eller andra kreditupplysningsföretag. Betalningsförelägganden för juridiska personer, till exempel aktiebolag eller föreningar, syns däremot i kreditupplysningar.

Enligt kreditupplysningslagen krävs ett avgörande från en domstol eller annan myndighet för att uppgifter om en privatpersons misskötta betalningar ska synas i en kreditupplysning (15). Det krävs således att Kronofogden eller en domstol fastställer ett betalningskrav för att uppgiften ska synas i en kreditupplysning.

Betalningsförelägganden påverkar inte privatpersoners kreditbetyg

Ett betalningsföreläggande påverkar inte mottagarens kreditbetyg hos något kreditupplysningsföretag, om mottagaren är en privatperson. Det är först om föreläggandet får ett utslag och en betalningsanmärkning registreras som mottagarens kreditbetyg försämras hos olika kreditupplysningsföretag.

Se mer: vad är kreditbetyg?

Betalningsföreläggande kan påverka chansen att få lån

Ett betalningsföreläggande kan påverka en privatpersons chans att få lån, trots att betalningsföreläggandet inte syns i en kreditupplysning. Det beror på att en del långivare kontrollerar om de som ansöker om lån hos dem har några aktiva ärenden om betalningsförelägganden hos Kronofogden.

För att ta reda på om en person som ansöker om ett lån har ett aktivt ärende om ett betalningsföreläggande kan långivaren kontakta Kronofogden. Om personen har ett ärende om ett betalningsföreläggande nekas denne i regel att låna pengar hos långivaren.

Statistik över betalningsförelägganden för privatpersoner

Tabell 1 visar statistik över ansökningar om betalningsförelägganden för privatpersoner som inkommit till Kronofogden under åren 2022 och 2023. Statistiken är hämtad från Kronofogdens statistikdatabas (16).

Som Tabell 1 visar har antalet ansökningar om betalningsförelägganden för privatpersoner ökat från år 2022 till år 2023. Andelen av den svenska befolkningen som fick ett betalningsföreläggande ökade med 0,2 procentenheter mellan år 2022 och år 2023.

Medianskulden för de personer som fått betalningsförelägganden ökade med 324 kronor och den totala skulden för samtliga betalningsförelägganden ökade med drygt 1,6 miljarder.

Den genomsnittliga skulden var cirka 50 000 kronor högre än medianskulden både år 2022 och år 2023. Att den genomsnittliga skulden var så pass mycket högre än medianskulden tyder på att en liten andel av de skuldsatta hade skulder på relativt höga belopp.

Lagar och regler för betalningsförelägganden

De huvudsakliga lagar, regler och förordningar som styr betalningsförelägganden i Sverige är:

• Lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning. I denna lag regleras bland annat ansökningsprocessen för ett betalningsföreläggande. Lag (1990:746) reglerar också hur en ansökan om ett betalningsföreläggande kan bestridas samt hur betalningskrav fastställs (17).
• Förordning (1991:1339) om betalningsföreläggande och handräckning. I denna förordning finns bland annat förtydliganden kring de regler som återfinns i lagen om betalningsföreläggande och handräckning (18).
• Förordning (1992:1094) om avgifter vid Kronofogdemyndigheten. I denna förordning finns bland annat regleringar om avgifter i mål om betalningsförelägganden (19).
• Utsökningsbalk (1981:774). I denna lag finns bland annat regleringar för vad som händer om Kronofogden meddelar utslag (beslut om att ett betalningskrav ska betalas) i mål om betalningsföreläggande (20).
• Lag (2008:879) om europeiskt betalningsföreläggande. I denna lag finns bland annat regleringar för ansökningar om betalningsförelägganden mot privatpersoner och företag i andra EU-länder (21).
• Lag (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet. I denna lag finns bland annat regleringar för hur Kronofogden ska behandla personuppgifter vid ansökningar om betalningsförelägganden (22).

Alternativ till betalningsföreläggande för att lösa skuldtvister

Tre alternativ till betalningsföreläggande för att lösa tvister om skulder är att:

• Ta reda på om det är möjligt att få en avbetalningsplan. En avbetalningsplan är en individuell betalningsplan som i vissa fall kan förhandlas fram om en gäldenär (någon som är betalningsskyldig) inte kan betala en skuld enligt den ursprungliga betalningsplanen. Se mer: går det att få en avbetalningsplan för skulder?
• Begära ackord för skulder. Den som har svårt att betala en skuld kan överväga att begära ackord. Vid ackordsuppgörelser kan den som är betalningsskyldig till exempel få fryst ränta eller nedsatt skuld om borgenären (den som vill ha betalt) accepterar det. Se mer: begära ackord för skulder
• Avgörande i domstol. Om det står klart att två parter inte är överens i ett tvistemål om en skuld kan parterna låta tvisten avgöras i domstol. Den som vill ha betalt behöver då inte ansöka om ett betalningsföreläggande hos Kronofogden.

Mer om skulder och betalningsförelägganden

• Vad är en betalningspåminnelse?
• Vad är en missbruksanmärkning?
• Vad händer om man inte betalar lån?
• Vad händer om man får inkassokrav?
• Vad får Kronofogden ta vid utmätning?
• Kan Kronofogden driva in privata skulder?
• När får man en anmärkning hos Kronofogden?
• Kan man bli av med en betalningsanmärkning?
• Hur länge finns en betalningsanmärkning kvar?
• Kan man se om man har en betalningsanmärkning?
• Kan man göra en avbetalningsplan med Kronofogden?