Skillnaden mellan årsinkomst & årslön

Vad är årsinkomst?

Årsinkomst är total inkomst under ett år. Den består av inkomster från lön, eget företag, kapital, pension och övriga beskattningsbara inkomster. Årsinkomst har ingen juridisk definition utan definieras på olika sätt av olika myndigheter och organisationer. En årsinkomst kan inkludera flera olika årslöner.

Vad är årslön?

Årslön är den ersättning en arbetstagare får av en arbetsgivare för utfört arbete under ett år. En arbetstagares avtalade årslön påverkas inte av frånvaro, deltidsarbete eller övertid (1). Om en arbetstagare till exempel blir sjuk ändras inte dennes grundlön, däremot sjunker inkomsten (mängd utbetald lön).

Skillnaden mellan årsinkomst och årslön

En skillnad mellan årsinkomst och årslön är att en årsinkomst innehåller fler inkomstslag än en årslön. Lön är bara ersättning för utfört arbete. Inkomst kan (beroende på definition) utöver lön inkludera kapital­inkomster, pension och transfereringar som a-kassa, föräldrapenning och studie­bidrag.

En annan skillnad mellan årsinkomst och årslön är om en arbetstagare arbetar mindre än 100 procent påverkas dennes inkomst men inte avtalade grundlön. Arbetstagare med flera arbetsgivare kan ha flera olika årslöner, men bara en årsinkomst. Årslön är alltså inte samma sak som årsinkomst, även om begreppen blandas ihop i dagligt tal.

Var kan man se sin årsinkomst?

Det enklaste sättet att se sin årsinkomst är via Skatteverket. På Skatteverkets hemsida finns inkomstdeklarationer från flera år tillbaka samlade. Det går även att hitta och kontrollera uppgifter som arbetsgivare och andra utbetalare har lämnat till Skatteverket om inkomst löpande under ett år.

I inkomstdeklarationer använder Skatteverket inte begreppet ”årsinkomst”. Istället används begreppet ”inkomstuppgifter”. Skatteverket delar även upp alla inkomster i inkomstslagen tjänst, kapital och näringsverksamhet.

Så ser du taxerad årsinkomst hos Skatteverket

Det finns flera sätt att se taxerad årsinkomst på Skatteverkets hemsida. Det går dels att visa inkomstdeklarationer sex år bakåt i tiden och dels att se aktuella uppgifter om inkomst för innevarande år. Vilket sätt som är bäst beror på vilka inkomstuppgifter som eftersöks.

Visa inkomstdeklarationer från tidigare år

Det går att visa tidigare inkomstdeklarationer hos Skatteverket genom att följa några enkla steg:

1. Logga in på Mina sidor med hjälp av BankID.
2. Välj Skatter och deklarationer.
3. Klicka på rutan Inlämnade deklarationer.
4. Välj inkomstår i listrutan för den deklaration du vill visa.

På Skatteverkets hemsida finns inkomstdeklarationer för sex år tillbaka i tiden.

Tjänsten Se aktuella uppgifter om din inkomst

Det går att se inrapporterad inkomst för innevarande år på Skatteverkets hemsida genom att

1. gå till Skatteverket.se
2. välja Privat/Skatter/Arbete och inkomst/Se aktuella uppgifter om din inkomst
3. klicka på gula rutan Lön, pension och sjukpenning med mera
4. logga in med BankID.

I tjänsten visas uppgifter om lön, pension och andra tjänsteinkomster som löpande lämnats till Skatteverket. Uppgifterna kommer från arbetsgivare, pensionsutbetalare och myndigheter. Vissa uppgifter lämnas dock bara en gång om året, så uppgifterna är inte alltid helt uppdaterade.

Räkna ut din årslön själv

Du kan räkna ut din årslön själv genom att multiplicera din månadslön med tolv. Om du har timlön multiplicerar du din timlön med antal arbetstimmar per år (2 080 timmar kan användas för heltidsjobb). Har du flera arbetsgivare ska alla årslöner läggas ihop när du ska räkna ut din årsinkomst.

Anges årsinkomst före eller efter skatt?

I normala fall anges årsinkomst före skatt (brutto) när en myndighet, en långivare eller ett företag begär information om årsinkomst. För en privatperson som vill göra en budget kan däremot årsinkomst eller månadsinkomst efter skatt (netto) användas.

Om du beräknar din årslön är det din bruttomånadslön som ska multipliceras med 12 för att motsvara din årslön. Det är alltså inte den nettolön som betalas ut till ditt konto som ska användas för att beräkna din årslön (eller årsinkomst).

Vad ingår i årsinkomst?

Det finns ingen myndighetsgemensam definition av vad som ingår i en årsinkomst, men inkomster från lön och eget företag ingår i de flesta definitioner. I regel inkluderas även inkomster från kapital, räntor och pension, och skattepliktiga ersättningar från Försäkringskassan som sjuk- och föräldrapenning (2).

Olika myndigheter, företag och organisationer har olika definitioner av årsinkomst. Det är viktigt att ta reda på vad som ska inkluderas i en årsinkomst i varje enskilt fall. Till exempel efterfrågar långivare och kreditkortsföretag främst den del av en årsinkomst som är förvärvsinkomst (årslön) vid en låneansökan.

Vad som ingår i årsinkomst hos Skatteverket

Inkomster som ingår i en deklarerad årsinkomst hos Skatteverket är:

• Inkomst från tjänst. I inkomst från tjänst ingår bland annat lön, pension och a-kassa. Dessutom ingår förmåner från arbetsgivare och uppdragsgivare, liksom skattepliktiga ersättningar från Försäkringskassan såsom sjukpenning och föräldrapenning (3).
• Inkomst från kapital. I inkomst från kapital ingår bland annat aktieutdelning, ränteintäkter, vinst vid försäljning av tillgångar samt värdepapper (till exempel aktier) (4).
• Inkomst från näringsverksamhet. Enligt Skatteverkets kundtjänst ingår vinster vinster från företags affärsmässiga inriktning av försäljning av varor och/eller tjänster. Begreppet näringsverksamhet används för alla företagsformer men beskattning av olika företagsformer sker på olika sätt.

Skatteverket delar in alla inkomster i de tre inkomstslagen tjänst, kapital och näringsverksamhet och de räknas alla in i begreppet årsinkomst.

Vad som inte ingår i årsinkomst hos Skatteverket

Inkomster som inte ingår i en deklarerad årsinkomst hos Skatteverket är bland andra:

• Pensionsinbetalningar som ingår i arbetsgivaravgiften. Arbetsgivaravgift är en social avgift som beräknas som en procentsats på en arbetstagares bruttolön och förmånsvärden. Arbetsgivare betalar arbetsgivaravgifter utöver bruttolönen och innefattar bland annat en ålderspensionsavgift (5).
• Uttag av egna besparingar. Uttag av egna besparingar räknas inte som en inkomst. Inte heller pengar som sparats i aktier räknas som inkomst om aktieinnehavet säljs utan vinst. Det är bara den eventuella vinsten från ett investerat sparkapital som beskattas och räknas som inkomst.
• Barnbidrag, bostadsbidrag och försörjningsstöd. Det här är några exempel på skattefria ersättningar från Försäkringskassan (6). Enligt Skatteverkets kundtjänst är sådana bidrag som inte främst ska ersätta bortfall av inkomst från förvärvsarbete skattefria.
• Penninggåvor mellan privatpersoner (7). Om till exempel en ungdom får 5 000 kronor per månad av sina föräldrar räknas det i regel inte som en inkomst, utan som en gåva.

Sociala avgifter, egna besparingar, bidrag och penninggåvor räknas alltså inte in i en bruttoårsinkomst.

I vilka situationer anges årsinkomst?

Vanliga situationer när årsinkomst ska anges är i kontakt med myndigheter och företag, bland annat vid:

• Ansökan om lån eller kredit hos en långivare. En låntagares årsinkomst är en faktor som beaktas vid en kreditbedömning i samband med en ansökan om lån.
• Ansökan om sjukpenning hos Försäkringskassan. Årsinkomst används för att beräkna sjukpenninggrundande inkomst, SGI. SGI används i sin tur för att fastställa ersättningsbelopp för bland annat föräldrapenning och sjukpenning.
• Ansökan om studiemedel hos CSN. Den som studerar med studiemedel kan maximalt ha en halvårsinkomst upp till ett så kallat fribelopp. Fribeloppet varierar beroende på bland annat studiernas omfattning (8). Studenter med en inkomst som överstiger deras fribelopp får en reducerad mängd studiemedel.

Långivare, Försäkringskassan och CSN använder uppgifter om årsinkomst i olika syften.

Hur betalas skatt baserat på årsinkomst i Sverige?

I Sverige betalar alla som tjänar över 20 431 kronor per år kommunal skatt baserat på sin årsinkomst (år 2022). Den som tjänar mindre än 20 431 kronor per år betalar ingen inkomstskatt (9). På den del av en årsinkomst som överstiger 540 700 kronor betalas statlig skatt, utöver kommunal skatt (10).

I Sverige är den kommunala skattesatsen i genomsnitt 32,24 procent (11), medan den statliga inkomstskatten ligger på 20 procent år 2022 (12). Den skattesats du betalar på din sist intjänade tusenlapp kallas marginalskatt. Den höjs för inkomster som överstiger brytpunkten för statlig skatt (13).

Marginalskatten kan år 2022 bli högst 55,15 procent. Siffran baseras på Sveriges högsta kommunalskatt på 35,15 procent i Dorotea kommun (14) plus statlig skatt på 20 procent (35,15 + 20 = 55,15 procent). Skatteverkets beskattning baseras på den beskattades taxerade årsinkomst hos Skatteverket under ett kalenderår.