Hjälp för dig som inte har råd att betala räkningar

Vad gör jag om jag inte kan betala mina räkningar?

Om du har svårt att få råd till att betala dina räkningar bör du:

1. Få en tydlig överblick över din ekonomiska situation. Börja med att granska dina inkomster och utgifter. För att göra det kan du till exempel skriva ut kontoutdrag för de senaste tre månaderna. Det hjälper dig att se var dina pengar går och vilka utgifter du kan minska eller undvika.
2. Prioritera att betala de viktigaste räkningarna. Bestäm vilka räkningar som är mest kritiska att betala. Några exempel på räkningar som i regel är viktiga att prioritera är bostadshyra, bolån, el och andra grundläggande levnadskostnader. Om du inte klarar av att betala dessa räkningar kan det få allvarliga konsekvenser i slutändan, såsom vräkning eller avstängning av el.
3. Kontakta dina fordringsägare och fråga om avbetalningsplaner. Om du vet att du kommer att ha svårt att betala en räkning bör du kontakta fordringsägaren (den som vill få betalt) så tidigt som möjligt. Många företag är villiga att upprätta en avbetalningsplan eller erbjuda betalningsfria månader om du kontaktar dem i tid.
4. Skapa en budget utifrån dina ekonomiska förutsättningar. Utifrån hur mycket som återstår av din inkomst efter att dina viktigaste räkningar är betalda bör du upprätta en realistisk och hållbar månadsbudget. Du bör till exempel prioritera olika utgifter och sätta maxbelopp för hur mycket pengar du får göra av med inom olika utgiftskategorier, till exempel mat, kläder och transport.
5. Undersök dina möjligheter att få ekonomiskt stöd eller bidrag. Om du till exempel har svårt att försörja dig och din familj har du möjlighet att få ekonomiskt bistånd, enligt socialtjänstlagen (1). Barnfamiljer och personer under 29 år med låga inkomster kan ha rätt att få bostadsbidrag. Det är Försäkringskassan som handlägger ansökningar om bostadsbidrag, enligt Lag (1993:737) om bostadsbidrag (2).
6. Överväg att söka hjälp från en budget- och skuldrådgivare. Alla kommuner i Sverige är skyldiga att erbjuda kostnadsfri budget- och skuldrådgivning, enligt socialtjänstlagen (3). En budget- och skuldrådgivare kan hjälpa dig att skapa en långsiktig och hållbar budget och se över vilka alternativ du har för att lösa dina betalningssvårigheter.
7. Undvik att ta nya lån. Det kan vara frestande att ta lån för att betala räkningar, vilket i regel förvärrar din ekonomiska situation. Du bör istället försöka hitta andra lösningar för att klara av dina betalningar.
8. Sälj saker du inte behöver. Om du har saker du inte behöver och som du kan sälja är det ett bra sätt att snabbt få in pengar för att betala dina räkningar.
9. Förbered dig för framtiden. När du har hanterat dina mest kritiska betalningssvårigheter bör du försöka skapa en långsiktig plan för att förbättra din ekonomi. Du bör till exempel se över dina möjligheter att sätta upp ett sparande, öka din inkomst eller minska dina fasta kostnader.

Händelseförlopp om räkningar inte betalas i tid

Det som händer om du inte kan betala dina räkningar i tid är i regel att:

1. Den sista betalningsdagen för räkningarna passerar. På alla fakturor finns en förfallodag. Det är den dag då en faktura senast ska vara betald.
2. Du får en eller flera betalningspåminnelser. Det är inget krav att fordringsägare (de som vill få betalt) måste skicka betalningspåminnelser för obetalda fakturor, enligt Datainspektionen (numera IMY) (4). De flesta fordringsägare skickar dock minst en betalningspåminnelse. Om det har avtalats får också en påminnelseavgift på högst 60 kronor tas ut för betalningspåminnelser, enligt Lag (1981:739) (5).
3. Du får ett inkassokrav. Om du inte betalar dina eventuella betalningspåminnelser får du i regel ett inkassokrav. En avgift på högst 180 kronor får tas ut för ett inkassokrav, enligt Lag (1981:739) (6). Se mer: vad är inkassokrav?
4. Du får ett betalningsföreläggande. Obetalda inkassokrav medför i regel betalningsförelägganden. Ett betalningsföreläggande är en uppmaning från Kronofogden om att betala en förfallen skuld innan du får ett skuldsaldo hos dem. Om du får ett betalningsföreläggande tillkommer i regel en ansökningsavgift på högst 300 kronor enligt Förordning (1992:1094) (7) och en ombudsavgift på högst 380 kronor enligt Lag (1990:746) (8). Se mer: vad är betalningsföreläggande?
5. Kronofogden fastställer betalningskravet genom ett utslag. Om du inte bestrider eller betalar ett betalningsföreläggande fastställer Kronofogden betalningskravet. Kronofogdens beslut kallas utslag. Det innebär också att du får ett skuldsaldo hos Kronofogden. Se mer: vad händer efter ett utslag från Kronofogden?
6. Du får en betalningsanmärkning. När Kronofogden meddelar ett utslag i ett ärende som gäller betalningskrav medför det en betalningsanmärkning. Det är dock inte Kronofogden som registrerar betalningsanmärkningar. Istället är det kreditupplysningsföretag, såsom UC och Creditsafe, som registrerar betalningsanmärkningar. Se mer: vem sätter en betalningsanmärkning?
7. Du får utmätning av lön eller tillgångar. Fordringsägaren kan be om Kronofogdens hjälp att driva in den obetalda fakturan genom utmätning. Då kan Kronofogden besluta om att delar av din lön eller en del av dina tillgångar, till exempel dyr elektronik eller en bil, ska tas som betalning för skulden. Se mer: vad tar Kronofogden vid utmätning?
8. Du får möjlighet att ansöka om skuldsanering. Om du har mycket skulder som du inte klarar av att betala inom överskådlig tid kan du ansöka om skuldsanering hos Kronofogden. Under en skuldsanering betalar du så mycket som möjligt av dina skulder under fem års tid, enligt skuldsaneringslagen (9). Efter en avslutad skuldsanering skrivs dina resterande skulder av och du blir skuldfri (10). Se mer: hur fungerar en skuldsanering?

Se också: vad händer om jag inte kan betala mina lån?

Så undviker du skulder efter en ekonomisk kris

För att undvika skulder efter att du tagit dig ur en ekonomisk kris:

• Gör en månadsbudget. Efter att du tagit dig igenom en ekonomisk kris bör du fortsättningsvis följa en hållbar månadsbudget. I en hållbar månadsbudget bör dina inkomster vara större än dina utgifter varje månad.
• Spara ihop till en buffert och ha en plan för oväntade utgifter. För att till exempel undvika att en oväntad utgift medför att det blir svårt att betala räkningar bör du spara ihop till en buffert. Det ger trygghet att veta att det finns pengar för att betala räkningar, även om utgifterna inte ryms inom din månadsbudget.
• Undvik onödig skuldsättning och att ta krediter. Du bör till exempel undvika att ta lån eller krediter för att finansiera shopping, resor och spel. Dessa utgifter är i regel inte nödvändiga. Det gör att det är bättre att avstå från sådan konsumtion än att låna pengar om du inte har råd.

Läs mer om att ta sig ur en ekonomisk kris

• Hur blir man skuldfri?
• Vad gör en lånerådgivare?
• Vad gör jag om jag nekas lån?
• Kan jag få ekonomisk hjälp vid spelmissbruk?
• Hur kan jag få hjälp med skulder som privatperson?