Vad är lån med säkerhet?

Vad är lån med säkerhet?

Ett lån med säkerhet är ett lån som har en underliggande säkerhet i till exempel en pantsatt bostad, bil eller i ett borgensåtagande. Om ett lån med säkerhet inte betalas tillbaka enligt vad som avtalats kan säkerheten för lånet nyttjas för att långivaren ska få tillbaka sina utlånade pengar.

Säkerheter för lån i pantsatt egendom kan återtas eller säljas av långivaren, medan den som är borgensman för ett lån kan krävas på betalning om låntagaren inte kan betala. Lånebeloppet för ett lån med säkerhet baseras bland annat på den underliggande säkerhetens värde eller risk. Det är ofta möjligt att låna högre belopp och till lägre ränta med säkerhet än utan.

Exempel på lån med säkerhet

• Aktielån: lån med säkerhet i aktier eller fonder.
• Bolån: lån med en bostad som säkerhet.
• Borgenslån: lån med säkerhet i en borgensman.
• Billån: lån med en bil som säkerhet.
• Hypotekslån: lån med säkerhet i hypotekarisk pant (egendom som pantsätts utan att överlämnas).
• Pantlån: lån med säkerhet i ett pantsatt och överlämnat föremål.

Varför används säkerheter för lån?

Säkerheter för lån används för att minska en långivares kreditrisk, det vill säga risken för att ett lån inte återbetalas. Om en låntagare inte betalar tillbaka sitt lån i tid kan långivaren använda säkerheten, till exempel återta eller sälja ett pantsatt föremål eller kräva en borgensman på betalning.

När säkerheter för lån används

Säkerheter för lån används huvudsakligen för lån på höga belopp och lån till låntagare med låg kreditvärdighet. Till exempel är det vanligt med krav på säkerhet i bostad eller en borgensman för personer som vill låna mer än 800 000 kronor, eller trots skulder hos Kronofogden. Det högsta lånebeloppet för lån utan säkerhet är, 800 000 kronor enligt Credwises data.

Krav på kreditprövning trots säkerhet för lån

Enligt förarbetena till konsumentkreditlagen ska en säkerhet för ett lån inte vara tillräcklig för en långivares kreditprövning. Även om värdet på säkerheten för ett lån är tillräckligt för att täcka lånebeloppet ska en kreditprövning genomföras för att bedöma låntagarens betalningsförmåga. (1)

I förarbetena till konsumentkreditlagen nämns också att det finns risk för att en säkerhets värde försämras över tid. Om en låntagare inte klarar att betala tillbaka ett lån med säkerhet finns således en risk för kreditförlust om värdet på säkerheten underskrider lånebeloppet. Risken att lånet förblir helt eller delvis obetalt ökar därför om långivaren underlåter att genomföra en kreditprövning. (2)

Även om en säkerhet för ett lån inte i sig bör avgöra om lånet beviljas, har säkerheten i regel betydelse för hur mycket en låntagare får låna och till vilken ränta. Det är i regel möjligt att låna högre belopp och till lägre ränta med säkerhet än utan. Låntagare med låg kreditvärdighet kan också ha lättare att bli beviljade lån med säkerhet än lån utan säkerhet. Se mer: vad innebär en kreditprövning?

Olika typer av säkerheter för lån

Tre exempel på olika typer av säkerheter för lån är:

• Panträtt: pantsatt egendom som kan säljas.
• Återtagandeförbehåll: möjlighet att återta ett föremål.
• Borgen: en borgensman som kan krävas på pengar.

Så fungerar säkerhet för lån i form av panträtt

Säkerhet för lån i form av panträtt innebär att en låntagare lämnar fast eller lös egendom i pant till en långivare för att få låna pengar. Enligt jordabalken är fast egendom fastigheter och tillbehör till fastigheter (3) (4). Allt som inte är fast egendom är lös egendom.

Se mer: vad är pantlån?

Exempel på fast egendom som säkerhet för lån

Några exempel på vad som omfattas av begreppet fast egendom som säkerhet för lån är:

• fastigheter
• byggnader
• ledningar
• stängsel
• växtlighet
• servitut
• andra anläggningar som har anlagts på en fastighet för stadigvarande bruk.

Exemplen är hämtade från jordabalken. I kap. 1 och 2 jordabalken återges vad som avses med fast egendom samt vilka tillbehör till fastigheter som inkluderas i begreppet (5) (6).

Exempel på lös egendom som säkerhet för lån

Några exempel på lös egendom som används som säkerhet för lån är:

• lösöre (flyttbara saker)
• bostadsrätter
• byggnader på annans mark
• immateriella rättigheter, till exempel patent eller upphovsrätter
• tillgångar utan fysiska egenskaper, till exempel värdepapper.

Särskild förmånsrätt i säkerhet för lån i form av pant

Om en säkerhet har lämnats för ett lån i form av panträtt har den som innehar panten särskild förmånsrätt enligt förmånsrättslagen (7). Att någon har särskild förmånsrätt i pantsatt egendom innebär att denne har rätt att få betalt före andra borgenärer (de som lånat ut pengar) vid konkurs eller utmätning.

Den som innehar pantsatt egendom har vid konkurs eller utmätning företräde att få betalt vid en försäljning av det pantsatta godset. Särskild förmånsrätt följer vid pantsättning av både fast och lös egendom.

Giltighet för pant som säkerhet för lån

För att en pant ska vara giltig som säkerhet för ett lån måste den egendom som lämnas i pant traderas (överlämnas) till borgenären (den som lånat ut pengar). Så kallad hypotekarisk panträtt utgör ett undantag, där en låntagare har kvar den pantsatta egendomen i sin besittning.

Hypotekarisk panträtt förekommer vanligtvis vid panträtt i fastigheter, fartyg och flygplan. Av praktiska skäl krävs inget överlämnande vid pantsättning av sådan egendom. För att pantsätta en fastighet ska enligt jordabalken ett så kallat pantbrev överlämnas till borgenären (8). I ett pantbrev framgår det belopp borgenären har rätt att få ut om låntagaren inte kan betala och panten säljs.

Vid dödsfall övergår lån med säkerhet till dödsboet

Om ägaren till ett pantsatt föremål avlider övergår det lån panten lämnats som säkerhet för till dödsboet. Är värdet på de tillgångar som finns i dödsboet tillräckligt för att betala dödsboets skulder behöver långivaren inte ta säkerheten för lånet i anspråk eller tvinga fram en försäljning.

Om dödsboet saknar medel för att betala dess skulder kan den borgenär som har panträtt i ett föremål begära att det pantsatta föremålet säljs. Skulder som tillfaller ett dödsbo efter en låntagares död ärvs inte av delägarna i dödsboet. De eventuella skulder som inte kan betalas av dödsboet skrivs i regel av.

För lån med säkerhet i borgen övergår borgensåtagandet till dödsboet om en borgensman avlider. Dödsboet bör sätta av tillgångar för att fullgöra borgensåtagandet, alternativt utse en ny borgensman eller ställa annan säkerhet för lånet. Se mer: vad händer med lån vid dödsfall?

Pantsättning av annans egendom kallas tredjemanspant

Vid så kallad tredjemanspant pantsätter en låntagare egendom som denne inte är ägare till. Ett exempel på tredjemanspant är om ett par äger en fastighet tillsammans, och en av dem använder fastigheten som säkerhet för ett lån. Den del av fastigheten som inte ägs av låntagaren benämns då som tredjemanspant.

En tredjemanspantsättning liknar på många sätt ett borgensåtagande. På samma sätt som en borgensman riskerar den som pantsätter egendom för någon annans skuld att förlora sin egendom. Om en låntagare inte betalar ett lån med borgen eller tredjemanspant kan borgensmannen eller tredjemanspantsättaren tvingas sälja sina tillgångar för att betala lånet.

Retentionsrätt är svagare säkerhet för lån än panträtt

Retentionsrätt är en svagare form av säkerhet för lån än panträtt, även om de båda liknar varandra. Skillnaden mellan retentionsrätt och panträtt är att en kreditgivare som har ett föremål med retentionsrätt i regel inte kan sälja föremålet för att få tillbaka sina pengar.

Enligt handelsbalken har den som innehar ett föremål med retentionsrätt däremot rätt att hålla på föremålet som säkerhet för att få betalt (9). Ett exempel på det är om en bilverkstad har lagat en bil och bilägaren inte betalar för reparationen. Bilverkstaden har i detta fall rätt att behålla bilen tills dess att bilägaren har betalat sin skuld. Bilen får däremot inte brukas eller säljas av bilverkstaden under den tid retentionsrätten utövas.

Så fungerar säkerhet för lån med förbehåll om återtaganderätt

Enligt konsumentkreditlagen har en kreditgivare som sålt en vara med förbehåll om återtaganderätt möjlighet att ta tillbaka varan om köparen inte betalar sin skuld (10). Återtaganderätt är således en form av säkerhet för ett lån eller en kredit.

Skillnad på återtaganderätt och panträtt som säkerhet för lån

Den största skillnaden mellan återtaganderätt och panträtt är att ett förbehåll om återtaganderätt inte hindrar låntagaren från att använda det föremål som utgör säkerhet för lånet. Ett vanligt exempel på när förbehåll om återtaganderätt används är vid kreditköp.

Ett kreditköp kan till exempel vara ett bilköp där den köpta bilen används som säkerhet för krediten. En låntagare som köpt en bil med förbehåll om återtaganderätt genom ett kreditköp har rätt att nyttja bilen under tiden denne betalar av på sin kredit. Om låntagaren inte betalar av krediten enligt vad som avtalats har kreditgivaren under vissa förutsättningar rätt att återta bilen.

Förbud mot utmätning av vara vid kreditköp med återtagandeförbehåll

Enligt konsumentkreditlagen får en vara som finansierats med ett kreditköp och som omfattas av ett återtagandeförbehåll inte utmätas (tas i anspråk av Kronofogden) för skulden om köparen inte kan betala (11). I förarbetena till konsumentkreditlagen anges att skälet till detta är att undvika att konsumentkreditlagens värderings- och avräkningsregler frångås (12).

Så fungerar säkerhet för lån med borgen

Borgen är en säkerhet för ett lån som innebär att en privatperson eller organisation åtar sig att betala lånet om den som tagit lånet inte kan betala. Den som tecknat ett borgensåtagande för ett lån kallas borgensman. En borgensman kan till exempel vara en familjemedlem, släkting eller en vän.

Om en låntagare inte kan betala ett borgenslån träder således borgensmannen in och betalar. Det medför en ökad säkerhet och minskad risk för kreditförlust för långivaren. Se mer: vad betyder borgen vid lån?

Olika typer av borgen som säkerhet för lån

Det finns tre olika typer av borgen som kan tecknas som säkerhet för ett lån:

• Vid proprieborgen tecknar en borgensman ett borgensåtagande “såsom för egen skuld”. Det innebär att borgensmannen har samma skyldigheter som låntagaren. Enligt handelsbalken kan en långivare välja vem av låntagaren och borgensmannen denne vill kräva på betalning för ett lån med säkerhet i proprieborgen (13). Proprieborgen är den vanligaste typen av borgensåtagande för lån.
• Enkel borgen. Vid enkel borgen för ett lån måste långivaren fastställa att låntagaren inte kan betala för att kunna kräva borgensmannen på betalning. I praktiken krävs det att en långivare begär en låntagare i konkurs för att kunna få betalt av borgensmannen. Av praktiska skäl används därför denna typ av borgen sällan som säkerhet för lån.
• Generell borgen. Vid generell borgen åtar sig en borgensman att betala både befintliga och framtida lån och krediter för en låntagares räkning. Finansinspektionen avråder från att använda generell borgen annat än vid kommersiella förhållanden, till exempel när en person tecknar borgen för ett aktiebolags skulder, där denne är aktieägare (14).

Proprieborgen och generell borgen är de typer av borgensåtaganden som är vanligast för lån. För konsumentkrediter (lån från företag till privatpersoner) är proprieborgen vanligast. Generell borgen används främst för företagslån.

Skillnad på medlåntagare och borgensman som säkerhet för lån

Skillnaden mellan en medlåntagare och en borgensman som säkerhet för ett lån avser i praktiken vilka rättigheter och skyldigheter dessa har gentemot huvudlåntagaren. Enligt skuldebrevslagen har en medlåntagare som betalat ett lån rätt att kräva övriga låntagare på deras respektive andelar av lånet (15).

Om en borgensman tvingats betala ett lån för en låntagares räkning har borgensmannen regressrätt (rätt att i sin tur kräva betalning av låntagaren) på hela beloppet. Borgensmannen kan således i sin tur kräva huvudlåntagaren på det totala beloppet i stället för en viss andel.

En medlåntagare och en proprieborgensman har i praktiken samma skyldigheter gentemot en långivare. Den som lånat ut pengar kan således välja att kräva betalning av lånet från huvudlåntagaren eller direkt av medlåntagaren respektive proprieborgensmannen.

Hur värderas säkerheter för lån?

Säkerheter för lån värderas på olika sätt beroende på vilken typ av säkerhet det gäller:

• En säkerhet i form av en borgensman värderas genom en kreditprövning. För att värdera om en föreslagen borgensman ska accepteras som säkerhet för ett lån gör långivaren en kreditprövning på borgensmannen. Om långivaren bedömer att borgensmannen har tillräcklig betalningsförmåga att betala tillbaka lånet för låntagarens räkning accepteras denne i regel som säkerhet för lånet.
• En säkerhet i en bostad värderas av en fastighetsmäklare. Bostäder som används som säkerhet för lån värderas i regel av en fastighetsmäklare. I de fall en låntagare tar ett nytt bolån för att köpa en bostad används i regel bostadens försäljningspris som värderingsunderlag.
• En säkerhet i pantsatt lösöre värderas av en värderingsman. Pantsatt lösöre värderas i regel av en värderingsman baserat på ett marknadspris.

Lån kan sägas upp om säkerhetens värde försämras

Enligt konsumentkreditlagen kan en långivare under vissa omständigheter säga upp ett lån om värdet på den säkerhet som lämnats för lånet har minskat (16). I förarbetena till konsumentkreditlagen anges att detta bör vara möjligt endast om en låntagare själv uppsåtligen eller genom vårdslöshet varit orsak till att en säkerhets värde har försämrats (17).

Se mer: kan banken säga upp lån?