Lånelagar med villkor och regler

Lånevillkor för olika typer av lån

Tabell 1 visar en sammanställning av lånevillkor för olika typer av lån (SMS lån, privatlån och billån).

Se även:

• Villkor för SMS lån
• Villkor för privatlån
• Villkor för billån

Regler och villkor för lån som långivare ska följa

De viktigaste regler och villkor som långivare måste följa är att:

• De måste följa svensk lagstiftning kring lån och kreditgivning. En del lagar, såsom konsumentkreditlagen (1), är tvingande till varje låntagares fördel. Det innebär att långivare måste följa lagstiftningen och att en tvingande lagtext inte går att förhandla bort genom att skriva egna lånevillkor.
• Tillämpa god kreditgivningssed. Långivare som ger ut konsumentkrediter (lån från företag till privatpersoner) ska tillämpa god kreditgivningssed, enligt konsumentkreditlagen (2). Att tillämpa god kreditgivningssed innebär bland annat att långivare ska ta hänsyn till varje låntagares individuella behov och förutsättningar innan de beviljar lån.
• Ha en tillfredsställande klagomålshantering. Alla företag som står under Finansinspektionens tillsyn ska ha en tillfredsställande hantering av klagomål från kunder, enligt Finansinspektionen (3). Det ska till exempel finnas en skriftlig intern policy för klagomålshantering samt minst en person som är klagomålsansvarig (4).
• Regelbundna rapporter till FI. Företag som omfattas av penningtvättslagen och som står under FI:s tillsyn ska årligen rapportera till FI (5).
• Tillhandahålla tydliga skriftliga låneavtal. Om en långivare beviljar ett lån ska långivaren dokumentera låneavtalet skriftligt, enligt konsumentkreditlagen. I det skriftliga låneavtalet ska bland annat uppgifter om lånebelopp, löptid, ränta och vilka påföljder som blir konsekvenserna vid sen betalning. (6)

Skydd för låntagare

De huvudsakliga skydd som finns för låntagare är:

• Lagstadgade skydd. Det finns olika typer av lagstadgade skydd för låntagare, till exempel ränte- och kostnadstak, ångerrätt samt krav på kreditprövning respektive god kreditgivningssed (ansvarsfull kreditgivning). Dessutom ska låntagare få tydlig information innan ett låneavtal ingås.
• Begränsningar av villkorsändringar för lån. En långivare får ändra villkoren i ett befintligt kreditavtal om denne informerar låntagaren i rimlig tid, enligt konsumentkreditlagen (7). Räntan och avgifterna för ett lån får dock endast ändras till låntagarens nackdel om det har avtalats på förhand och om det motiveras av kreditpolitiska beslut eller ökade upplåningskostnader (8). Om Riksbanken till exempel höjer sin styrränta kan det vara en befogad anledning för en långivare att höja sin låneränta.
• Budget- och skuldrådgivning. Alla kommuner i Sverige ska erbjuda kostnadsfri budget- och skuldrådgivning till skuldsatta personer, enligt socialtjänstlagen (9). Den som till exempel behöver hjälp att reda ut en ohållbar skuldsituation kan alltså vända sig till en budget- och skuldrådgivare i den kommun där denne är bosatt.
• Skuldsanering. En skuldsatt person som inte klarar av att betala sina skulder inom en överskådlig framtid kan ha möjlighet att få skuldsanering hos Kronofogden, enligt skuldsaneringslagen (10). Den som genomgår en skuldsanering betalar vad som är möjligt på sina skulder, i regel under fem års tid. Därefter skrivs de skulder som återstår av.
• Låneskydd (låneförsäkring). Ett låneskydd är en försäkring som kan täcka månadsbetalningarna för ett lån om låntagaren till exempel blir arbetslös eller sjukskriven. Skyddet kan dessutom lösa hela det återstående lånebeloppet om någon av låntagarna avlider. Låneskydd är vanligt för bolån och privatlån, men kan även tecknas för andra lån.

Regler och villkor för lån som låntagare ska följa

De regler och villkor för ett lån som en låntagare ska följa är att:

• Uppfylla kraven för lånet. Den som ansöker om ett lån måste uppfylla kraven för lånet för att bli beviljad. Några exempel på vanliga grundkrav för lån är att den som ansöker måste vara minst 18 år gammal, vara folkbokförd i Sverige och vara skuldfri hos Kronofogden. Se mer: krav för att ta lån
• Uppge korrekta uppgifter i sin låneansökan. Den som ansöker om ett lån ska ange sanningsenliga uppgifter vid ansökan och lämna nödvändiga underlag till långivaren. Två exempel på underlag som kan begäras in av långivare är kopior på lönespecifikationer eller en kopia på anställningsavtal.
• Tillämpa användningsvillkoren för lånet. Till exempel måste bolån, billån och lån med lösenkrav användas för specifika ändamål. Alla lån omfattas också av lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Det medför att alla som tar lån måste svara på vissa frågor för att långivare ska få kundkännedom innan lånen betalas ut.
• Teckna försäkringar för vissa lån. Till exempel krävs livförsäkring eller hemförsäkring för att ta vissa bolån.
• Undvika att övertrassera konton. Om en person övertrasserar ett konto, såsom en kontokredit, får personen i regel betala en straffavgift till banken eller långivaren.
• Bistå med eventuella säkerheter om det krävs. För vissa lån, såsom bolån och billån, krävs att låntagare lämnar en säkerhet som godkänns av långivaren. Värdet på säkerheten för ett lån måste också bibehållas. Den som till exempel tar ett bolån får inte medvetet eller genom vårdslöshet göra att värdet på den belånade bostaden sjunker.
• Betala tillbaka lånet i tid enligt låneavtalet. En låntagare måste följa de betalningsvillkor som anges i ett låneavtal. Det innebär att låntagaren behöver betala amortering, ränta och eventuella avgifter på lånet i tid. De flesta långivare tillämpar månadsbetalning, där förfallodagen för betalningen i regel är förlagd till slutet av en månad.
• Betala tillbaka lånet med rätt valuta. Den som tar ett lån måste betala tillbaka lånet i den valuta som långivaren anger.
• Uppdatera eventuella ändringar av personuppgifter. Den som tar ett lån är i regel skyldig att meddela ändringar av personuppgifter, såsom adress- eller namnändringar.

Exempel på lagar som tillämpas för olika lån

Fyra exempel på vilka lagar som tillämpas för olika lån är:

• Konsumentkrediter. I princip alla konsumentkrediter (lån från företag till privatpersoner) omfattas av reglerna i konsumentkreditlagen (11). Lagen gäller således till exempel för bolån, billån och blancolån, såsom privatlån och SMS lån (snabblån).
• Pantlån. Lån som ges ut av pantbanker regleras i pantbankslagen (12). Lagen behandlar bland annat krav som ställs på pantbanker och vilka lånevillkor som gäller för pantlån.
• Studielån från CSN. CSN-lån omfattas huvudsakligen av studiestödslagen (13). Lagen behandlar bland annat vilka krav som ställs på den som ansöker om studiemedel.
• Lån mellan privatpersoner. Det finns inga lagar som specifikt behandlar lån mellan privatpersoner, och ingenting annat. Reglerna i till exempel avtalslagen (14) och skuldebrevslagen (15) tillämpas dock på lån mellan privatpersoner. Om både långivare och låntagare är privatpersoner gäller dock avtalsfrihet avseende flera lånevillkor. Det gör att andra lånevillkor än vad som anges i lag oftast kan avtalas fram för lån mellan två privatpersoner.

Alla lagar som reglerar lånevillkor är alltså inte tillämpliga för alla typer av lån. En typ av lån kan också omfattas av flera olika lagar.

Viktiga lånelagar (lagar för lån)

De viktigaste lagar som reglerar lån (lånelagar) är:

• Konsumentkreditlagen (2010:1846). Lagen reglerar bland annat lånevillkor, ångerrätt och återtagandeförbehåll för konsumentkrediter (lån från företag till privatpersoner). (16)
• Skuldebrevslagen (1936:81). Lagen reglerar bland annat regressrätt (rättighet för den som betalat annans skuld att kräva denne på betalning) för lån med fler än en låntagare med solidarisk betalningsförmåga. (17)
• Avtalslagen (1915:218). Lagen reglerar bland annat vad som krävs för att ett avtal, såsom ett låneavtal, ska anses ha ingåtts. (18)
• Distansavtalslagen (2005:59). Lagen reglerar bland annat krav på vilken information som ska lämnas innan avtal tecknas på distans. (19)
• Lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter. Lagen reglerar bland annat vilka tillstånd företag måste ha för att få erbjuda lån till privatpersoner. (20)
• Lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m. Lagen reglerar bland annat vilka avgifter som får tas ut för betalningspåminnelser, avbetalningsplaner och inkassokrav. (21)
• Penningtvättslagen (2017:630). Lagen reglerar bland annat vilka åtgärder långivare måste vidta för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorverksamhet. (22)
• Räntelagen (1975:635). Lagen reglerar bland annat vilken ränta som får tas ut för lån om inget annat har avtalats. (23)

Konsumentkreditlagen

Lånevillkor som regleras i konsumentkreditlagen är bland annat:

• ångerrätt på lån
• måttfullhet vid marknadsföring av lån
• regler för ränte- och kostnadstak och förlängning
• låntagares rätt att lösa lån i förtid
• långivares rätt till ränteskillnadsersättning
• långivares rätt till uppsägning av lån i förtid
• långivares skyldighet att tillhandahålla en betalningsplan
• långivares informationsplikt till låntagare vid marknadsföring
• långivares skyldighet att tillhandahålla information
• långivares rätt att ändra ränta och avgifter.

Enligt konsumentkreditlagen får en långivare inte tillämpa villkor som i jämförelse med lagtexten innebär en nackdel för en låntagare (24). Konsumentkreditlagen fungerar på så vis som ett slags skydd för låntagare.

Villkor för ångerrätt på lån

Enligt konsumentkreditlagen har en låntagare ångerrätt på ett lån i 14 dagar från den dag låneavtalet har ingåtts (25). Om en låntagare använder sig av sin ångerrätt inom ångerfristen har låntagaren därefter 30 dagar på sig att betala tillbaka hela lånebeloppet samt upplupen ränta (26).

Efter att en låntagare ångrat ett låneavtal har långivaren sin tur 30 dagar på sig att betala tillbaka samtliga avgifter (bortsett från ränta) som låntagaren erlagt för lånet (27).

Villkor för marknadsföring av lån

Villkor för marknadsföring av lån regleras till viss del i konsumentkreditlagen. Marknadsföring av lån och krediter ska enligt konsumentkreditlagen vara måttfull (28). Enligt Konsumentverket får marknadsföringen av lån inte heller vara påträngande gentemot låntagaren (29).

Måttfull marknadsföring innebär enligt Konsumentverket bland annat att ett lån inte får marknadsföras som en enkel lösning på ekonomiska problem. Det får inte heller finnas risk för att en låntagare kan misstolka konsekvenserna av att ta ett lån (30).

Villkor för ränte- och kostnadstak och förlängning av lån

Villkoren för ränte- och kostnadstak för lån är enligt konsumentkreditlagen att:

• Den högsta tillåtna räntan är 22 procent. Ett lån får ha en nominell ränta på maximalt 20 procentenheter över Riksbankens referensränta (31).
• Den högsta tillåtna dröjsmålsräntan är 22 procent. Dröjsmålsräntan för ett lån får inte överstiga Riksbankens referensränta med mer än 20 procentenheter (32).
• Den högsta tillåtna kostnaden är 100 procent av lånebeloppet. Den totala kostnaden för ett lån får maximalt uppgå till ett belopp motsvarande lånebeloppet (33). Ett lån på 5 000 kronor får därmed ha en kostnad på högst 5 000 kronor.
• Löptiden får endast förlängas en gång till en kostnad.En låntagare får endast förlänga återbetalningstiden för ett lån vid ett tillfälle under kreditens löptid, såvida förlängningen inte kan ske kostnadsfritt eller beror på att låntagaren har beviljats en avbetalningsplan (34).

Villkor för betalning av lån i förtid

Enligt konsumentkreditlagen har en låntagare alltid rätt att betala av sitt lån i förtid (35). Har lånet en bunden ränta har långivaren rätt till ränteskillnadsersättning (schablonersättning för återstående löptid) (36). Ett lån med rörlig ränta är i regel kostnadsfritt att betala av i förtid.

Villkor om ränteskillnadsersättning på lån

Villkor för om en långivare har rätt till ränteskillnadsersättning vid förtidslösen av lån regleras i konsumentkreditlagen. För att en långivare ska ha rätt till ränteskillnadsersättning krävs att det finns förbehåll om det i låneavtalet och att räntan på lånet är bunden när lånet betalas av (37).

Enligt konsumentkreditlagen får ränteskillnadsersättning på lån som inte är bostadskrediter uppgå till 0,5–1 procent av det i förtid betalade beloppet (beroende på hur lång löptid som återstår) (38).

Villkor för långivares uppsägning av lån i förtid

Enligt konsumentkreditlagen har en långivare rätt att säga upp ett lån i förtid om det finns villkorat i låneavtalet och låntagaren är i väsentligt dröjsmål med betalning (39). Om en långivare säger upp ett lån i förtid ska hela lånebeloppet betalas med en uppsägningstid om minst fyra veckor från den dag då låntagaren underrättats (40).

Villkor om kostnadsfri betalningsplan

Enligt konsumentkreditlagen har en låntagare rätt att kostnadsfritt få en betalningsplan som visar när amorteringsbelopp, ränta och avgifter ska betalas. Om villkoren för ränta och avgifter kan ändras ska låntagaren upplysas om att betalningsplanen gäller fram tills dess att villkorsändring sker (41).

Villkor om information vid marknadsföring av lån

En långivare ska enligt konsumentkreditlagen lämna viss information till en låntagare vid marknadsföring av lån. Den effektiva räntan på ett lån ska till exempel redovisas med ett representativt exempel (42). Med ett representativt exempel avses den vanligast förekommande lånesituationen hos en långivare (43).

Information om lånevillkor via SEKKI-blankett

Enligt konsumentkreditlagen ska en långivare lämna information om lånevillkor via en så kallad “Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation” (SEKKI-blankett). Informationen ska lämnas i rimlig tid innan ett låneavtal ingås, och ska bland annat omfatta lånebelopp, löptid och ränta (44).

Ändring av villkor för ränta på lån

Villkoren för att ändra räntan på lån regleras i konsumentkreditlagen. En långivare får endast ändra räntan på ett lån om det har avtalats. En villkorsändring som medför en räntehöjning får endast ske om det kan motiveras av kreditpolitiska beslut eller kostnadsökningar som långivaren inte kunnat förutse när låneavtalet ingicks (45).

En höjning av Riksbankens styrränta är exempel på en omständighet som kan motivera en räntehöjning på ett lån.

Skuldebrevslagen

I lagen om skuldebrev (avtal som reglerar skulder, till exempel låneavtal) regleras bland annat villkor om:

• Överlåtelse av lån. Reglerar till exempel vem som ansvarar för ett skuldebrevs giltighet vid överlåtelse.
• Vem som är rättmätig betalningsmottagare. Om ett skuldebrev är ställt till innehavaren (den som äger skuldebrevet) ska den som innehar (äger) skuldebrevet förmodas äga rätt att göra fordringen gällande.
• När betalning ska ske (om inget annat avtalats). En låntagare är skyldig att betala en skuld när långivaren begär det, om ingen förfallodag har avtalats.
• Hur betalning ska ske (om inget annat avtalats). Betalning av en skuld ska ske i borgenärens bostad eller, i fråga om näringsidkare, i dennes affärslokal under förutsättning att inget annat har avtalats.

Avtalslagen

I lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen) regleras bland annat villkor om:

• Hur avtal har ingåtts och på vilka villkor. Avtalslagen reglerar bland annat vilka formkrav som måste vara uppfyllda för att ett avtal ska vara bindande.
• Under vilka förutsättningar avtalet är ogiltigt. Ett avtal som slutits genom tvång kan till exempel förklaras ogiltigt under vissa omständigheter.
• Under vilka förutsättningar avtalet innehåller oskäliga villkor. Om ett avtal innehåller oskäliga villkor kan villkoret jämkas. Det kan till exempel tillämpas om ett lån har en oskäligt hög ränta.

Lag om distansavtal och avtal utanför affärslokaler

Lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler kompletterar avtalslagen och reglerar avtal som sluts på distans (till exempel låneavtal som sluts online). Även om villkor för ångerrätt finns reglerade i denna lag tillämpas istället konsumentkreditlagen i fråga om ångerrätt på låneavtal som ingåtts online (46).

Lag om viss verksamhet med konsumentkrediter

Lagen om viss verksamhet med konsumentkrediter reglerar villkor för bland annat tillståndsplikt för företag som lämnar eller förmedlar krediter till konsumenter (47). Ett företag som bedriver verksamhet enligt denna lag kallas konsumentkreditinstitut och behöver tillstånd från Finansinspektionen (48).

Lag om ersättning för inkassokostnader m.m.

Lagen om ersättning för inkassokostnader m.m. reglerar villkor för vilken ersättning en borgenär (fordringsägare) har rätt till vid dröjsmål med betalning. När det gäller lån och krediter är borgenären i regel en långivare eller ett inkassobolag. Se även: Kostnader för inkasso enligt lag om inkassokostnad.

Penningtvättslagen

Lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättslagen) reglerar villkor om bland annat kundkännedom. En långivare måste till exempel göra en riskbedömning för varje enskild låntagare för att minimera risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism (49).

Räntelagen

Räntelagen reglerar villkor för när och hur ränta och dröjsmålsränta på en fordran (till exempel ett lån) ska utgå. I lagen anges bland annat att om inget annat har avtalats ska dröjsmålsräntan uppgå till Riksbankens referensränta med ett tillägg om åtta procentenheter (50).

Allmänna råd och rekommendationer för lånevillkor

Utöver de lagar som reglerar villkoren för lån finns också allmänna råd och rekommendationer för lånevillkor som tillhandahålls av olika myndigheter:

• KOVFS 2020:1 (Konsumentverket). I Konsumentverkets allmänna råd om konsumentkrediter finns rekommendationer för tillämpning av villkor i konsumentkreditlagen, bland annat gällande kreditprövning och marknadsföring av lån (51).
• FFFS 2021:29 (Finansinspektionen). I Finansinspektionens allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden finns rekommendationer för tillämpning av villkor i konsumentkreditlagen, bland annat gällande kreditprövning och kreditavtal (52).

Villkor för olika typer av lån

• Villkor för privatlån
• Villkor för SMS lån
• Villkor för billån
• Villkor för blancolån