Vad är Kreditprövning?

Vad är en kreditprövning?

En kreditprövning är en bedömning av en konsuments ekonomiska förutsättningar att fullgöra ett kreditavtal. Syftet är att säkerställa att konsumenten kan återbetala krediten denne ansökt om. Enligt konsumentkreditlagen ska kreditprövningar grundas på tillräckliga uppgifter om konsumentens ekonomi (1).

Med tillräckliga uppgifter avses de uppgifter som krävs för att säkerställa att det sökta lånet kan återbetalas. Det kan till exempel vara uppgifter om en lånesökandes inkomster, utgifter och befintliga lån liksom sysselsättning. (2)

Skillnad på kreditprövning och kreditupplysning

En kreditprövning bedömer, till skillnad från en kreditupplysning, om en konsument kan återbetala ett specifikt lån. En kreditupplysning är en rapport som visar en låntagares generella kreditvärdighet (betalningsförmåga) och ger ingen bedömning om en specifik låneansökan.

En kreditprövning ska ge en helhetsbild av en kredittagares ekonomi för att kontrollera om en kredit kan beviljas. En kreditupplysning tas för att kontrollera de ekonomiska uppgifter som lämnats via en låneansökan och för att inhämta andra ekonomiska uppgifter. I regel ingår en kreditupplysning som en del av en kreditprövning.

När måste en kreditprövning göras?

Enligt konsumentkreditlagen måste en kreditprövning göras när en privatperson ansöker om ett nytt lån eller om att väsentligt utöka en kredit (3). Kravet omfattar alla konsumentkrediter (lån från företag till privatpersoner) förutom pantbankslån och fakturor eller räntefria kreditköp med max 3 månaders löptid. I begreppet konsumentkrediter ingår såväl bolån som blancolån (lån utan säkerhet), till exempel privatlån.

I Konsumentverkets tidigare allmänna råd (KOVFS 2011:1) definierades en väsentlig utökning av en kredit som en höjning med mer än 10 procent av lånebeloppet (4). I Konsumentverkets nuvarande allmänna råd återfinns inte längre uppgiften om 10 procent (5). Exakt vad som menas med en väsentlig utökning är alltså i viss mån upp till respektive långivare att bestämma.

Hur lång tid tar en kreditprövning?

En kreditprövning kan ta alltifrån några sekunder till flera bankdagar. Vid en automatisk kreditprövning kan en låneansökan beviljas eller avslås direkt oavsett tid. Vid en manuell kreditprövning hanteras låneansökan av en handläggare hos långivaren och kreditprövningen tar i regel 1–3 bankdagar.

Se mer: hur lång tid tar det att få ett lån beviljat

Även företags betalningsförmåga bedöms via kreditprövningar

Långivare gör kreditprövningar av företag som ansöker om lån och tar då i regel en kreditupplysning via ett kreditupplysningsföretag, precis som vid kreditprövningar för konsumentkrediter. Kreditprövningar av företag kan baseras på uppgifter som till exempel företagets likviditet, soliditet, vinst, omsättning och eventuella borgenärers kreditvärdighet.

Hur går en kreditprövning till?

En kreditprövning inleds med att en långivare samlar in tillräckliga uppgifter om en konsuments (kredittagares) ekonomi. Uppgifterna kontrolleras sedan och används för att uppskatta konsumentens betalningsförmåga. Långivaren beslutar därefter om den sökta krediten ska beviljas eller avslås.

God kreditgivningssed ska iakttas vid kreditprövningar

Enligt konsumentkreditlagen ska företag som ger ut krediter iaktta god kreditgivningssed vid kreditprövningar. God kreditgivningssed innebär att värna om konsumenters bästa och ge nödvändiga förklaringar inför ett kreditbeslut (6). Långivare ska enligt Finansinspektionen tillämpa god kreditgivningssed både innan ett kreditavtal ingås och under tiden avtalet löper (7).

En kreditprövning består av tre moment

Enligt Finansinspektionen kan kreditprövningar sägas bestå av tre moment (8):

1. Insamling av uppgifter om den lånesökande (inklusive uppgiftskontroll).
2. Bedömning av konsumentens betalningsförmåga utifrån uppgifterna.
3. Beslut om att bevilja eller avslå den sökta krediten.

1. Insamling av uppgifter vid kreditprövningar

Enligt konsumentkreditlagen ska en näringsidkare samla in tillräckliga uppgifter om konsumentens ekonomiska förhållanden vid en kreditprövning (9). Det innebär att uppgifterna ska räcka för att uppskatta om en låntagare har möjlighet att betala tillbaka ett sökt lån eller inte. Det är dock långivaren som avgör vilka uppgifter som ska samlas in, om uppgifterna ska kontrolleras och i sådana fall hur.

Finansinspektionens analyser tyder på att risken för att en kredittagare ska få betalningsproblem blir lägre ju mer information kreditgivaren använder i sin kreditprövning (10) (11). Uppgifter till kreditprövningar bör hämtas från ändamålsenliga (lämpliga) källor. Om en konsument själv ska lämna uppgifter bör denne tydligt upplysas om att det är viktigt att lämna korrekta uppgifter (12).

Exempel på uppgifter till kreditprövningar

I samband med en kreditprövning samlas det i regel in uppgifter om:

• Konsumentens aktuella inkomst. En stabil framtida inkomst är enligt Finansinspektionen i princip en förutsättning för att en konsument ska kunna återbetala en kredit (13). Om en konsument har en oregelbunden inkomst bör uppgifter om tidigare inkomster samlas in (14). Enligt en regeringsproposition saknas normalt betalningsförmåga om inkomsten bara täcker grundläggande levnadskostnader och uppehälle (15).
• Konsumentens aktuella månadsutgifter. Även ökningar och minskningar av utgifter under kreditperioden bör enligt Finansinspektionen beaktas vid en kreditprövning (16). Inhämtade uppgifter om utgifter kan jämföras med till exempel Konsumentverkets schabloner för levnadskostnader (17).
• Konsumentens befintliga skulder och lån. Aktuella uppgifter om alla typer av krediter och avbetalningar, deras skuldbelopp samt deras totala månadsbetalning (ränta och amortering) bör inhämtas vid en kreditprövning enligt Konsumentverket (18). Även studieskulder, skatteskulder och lån mellan privatpersoner bör inkluderas enligt Finansinspektionen (19).
• Konsumentens sysselsättning och anställningsform. Vissa yrkesrelaterade uppgifter behövs enligt Finansinspektionen för att säkerställa att en konsuments inkomst är varaktig och stabil. Kreditgivare bör även ta hänsyn till att sysselsättningen kan komma att ändras under en kredits löptid, till exempel genom pensionering eller avbrott för studier (20).
• Ett eget företags finansiella ställning. Om en konsument är beroende av inkomster från ett eget företag för att klara att betala tillbaka en sökt kredit bör företagets ekonomi utvärderas enligt Finansinspektionen. (21). En långivare kan till exempel utvärdera om företaget är aktivt, hur länge det varit aktivt, vilken lön som betalats ut till konsumenten och företagets prognostiserade utveckling (22).
• Borgensåtaganden som konsumenten har tecknat. Långivare måste räkna med att ett eventuellt borgensåtagande kan infrias och påverka konsumentens ekonomi och återbetalningsförmåga enligt Finansinspektionen (FI) (23). FI rekommenderar långivare som genomför kreditprövningar att ta hänsyn till om den berörda konsumenten har några aktiva borgensåtaganden (24).
• Syftet med krediten. Om en kredits syfte har betydelse för hur krediten bedöms ska det enligt Finansinspektionen inkluderas i kreditprövningen (25). Om någon till exempel lånar för att köpa en häst uppstår till exempel ägandekostnader för hästen (26). Kreditgivaren ska inte ha synpunkter på kreditens syfte, utan enbart ta reda på syftet för att kunna uppfylla konsumentkreditlagen (27).

Hur uppgifter till en kreditprövning samlas in

De uppgifter som en kreditprövning grundas på ska enligt Finansinspektionen (FI) hämtas från ändamålsenliga (lämpliga) källor (28). Vilka källor som kan användas beror på vad som krävs för att få fram de tillräckliga uppgifter som lagen kräver. Långivare har därmed ett visst utrymme att själva avgöra hur uppgifterna ska samlas in (29).

Exempel: var uppgifter till en kreditprövning inhämtas

• Det ansökningsformulär som konsumenten fyller i. Enligt Finansinspektionen är uppgifter från konsumenten viktiga eftersom externa källor kan vara ofullständiga, felaktiga eller inaktuella (30). Några exempel på uppgifter som bara kan samlas in från konsumenten är den lånesökandes sysselsättning och syftet med den sökta krediten.
• En kreditupplysning i samband med låneansökan. En kreditupplysning innehåller bland annat uppgifter om inkomst, betalningsanmärkningar, skulder hos Kronofogden och ett uppskattat kreditbetyg. Se även: vad visar en kreditupplysning.
• Externa och interna databaser. Uppgifter kan hämtas från myndigheter som Kronofogdemyndigheten (31) och Skatteverket, inklusive folkbokföringsregistret SPAR (32) (33). Kreditgivare kan också ha egna register och databaser (34). Kreditupplysningsföretag, som till exempel UC, för egna dataregister om personer och företag (35).
• Betalningshistorik hos den aktuella långivaren. Om en långivare haft ett lån eller en kredit tidigare kontrolleras om konsumenten har skött sina betalningar. Till exempel uppger Klarna att en kunds betalningshistorik och utestående betalningar kan ha betydelse för deras kreditbeslut (36).
• Kontohistorik via bankdata. Långivare kan beviljas tillgång till en lånesökandes bankdata. Det blev möjligt via EU:s PSD2-direktiv år 2018 (37). Ett “open banking”-bolag som Tink eller Kreditz kan efter godkännande av kund till exempel ta del av kundens kontohistorik. Det kan i sin tur visa om kunden amorterar på andra lån och om dennes lön betalas ut varje månad.
• Kreditinformationstjänster i realtid. Till exempel har företaget CredPoint utvecklat ett verktyg för kreditinformation som integreras direkt hos långivare och blir en del av av deras kreditbedömning. Långivare kan då till exempel se en låntagares lån och krediter redan innan de väljer att betala för en kreditupplysning. CredPoints lösning bygger på att långivare delar med sig av aktuella data (38) och är ett komplement till kreditupplysningar.
• Konsumentverkets eller egna schablonkostnader. När långivare uppskattar en lånesökandes levnadskostnader är det vanligt att de använder sig av schablonkostnader. Ofta används Konsumentverkets skäliga levnadskostnader men långivare kan även ha egna schabloner. (39)

Kontroll av uppgifterna till en kreditprövning

Uppgifterna som samlats in till en kreditprövning behöver vara korrekta och aktuella, enligt Finansinspektionens allmänna råd. Om kreditgivaren har anledning att tro att uppgifterna som inhämtats är ofullständiga, felaktiga eller inaktuella bör de kontrolleras på lämpligt sätt (40).

Exempel: hur uppgifter kontrolleras vid en kreditprövning

En långivare kan enligt Finansinspektionens (FI:s) allmänna råd kontrollera de uppgifter en låntagare lämnat genom att:

• Inkomstuppgifter kontrolleras mot taxerad inkomst. För att kontrollera att den inkomstuppgift som en låntagare uppgett är korrekt kan en långivare enligt FI även efterfråga lönespecifikationer. (41) En långivare kan även kontrollera löneutbetalningar som finns i låntagarens kontohistorik.
• Levnadskostnader kontrolleras mot schabloner. Uppgifter om levnadskostnader kan enligt FI jämföras med schablonbelopp som inkluderar alla relevanta kostnader för ett genomsnittligt hushålls konsumtion (42). Kontrollen gör det lättare att se om låntagarens uppgifter är rimliga.
• Skulder kontrolleras med en kreditupplysning. Kreditupplysningsföretaget UC har Sveriges mest omfattande skuldregister där alla skulder från långivare som använder UC registreras och skuldbeloppen uppdateras kontinuerligt (43). Mindre omfattande skuldregister finns även hos andra kreditupplysningsföretag, till exempel Bisnode.

2. Bedömning av kreditvärdighet vid en kreditprövning

Utifrån de uppgifter som hämtats in och kontrollerats under en kreditprövning bedöms hur hög kreditvärdighet (återbetalningsförmåga) den lånesökande har. För att en kredit ska kunna beviljas behöver den lånesökande enligt Finansinspektionens allmänna råd kunna upprätthålla en rimlig levnadsstandard även efter att den aktuella krediten har beviljats (44).

Exempel: hur kreditvärdighet bedöms vid en kreditprövning

En långivare kan bedöma kreditvärdighet (betalningsförmåga) hos en låntagare på flera olika sätt:

• Intern kravkontroll hos respektive långivare. En låntagare måste uppfylla långivarens krav för att ha möjlighet att beviljas ett lån från denne. En långivares krav kan till exempel vara att låntagaren har fyllt 20 år, inte har betalningsanmärkningar, har en regelbunden inkomst från en anställning, eget företag eller pension eller har en månadsinkomst som överstiger ett visst minimibelopp.
• Hänsyn till grundläggande inkomstkrav. Finansinspektionen har påpekat att en årsinkomst på 90 000–120 000 före skatt borde vara ett grundkrav för att beviljas en blancokredit (ett lån utan säkerhet). Inkomster under den nivån räcker i normala fall inte för att täcka kostnader för att bo och leva. (45)
• En KALP-kalkyl som visar vad låntagaren har kvar att leva på varje månad. Vid beräkning av en KALP-kalkyl vägs en låntagares inkomster mot levnadskostnader och fasta utgifter för att utvärdera dennes betalningsförmåga. I regel används schablonkostnader i Kvar att leva på-kalkyler, medan inkomstuppgifter inhämtas från långivarens ansökningsformulär.
• Beaktande av kreditbetyg (kreditscore) från en eventuell kreditupplysning. Ett kreditscore är ett betyg på en låntagares kreditvärdighet från ett kreditupplysningsföretag. Det finns kreditbetyg för både privatpersoner och företag. I regel formuleras betygen som ett kvalitativt omdöme (såsom “Bra”) eller ett numeriskt värde (såsom en siffra mellan 1 och 10).
• Personliga förhållanden som familjesammansättning och boendesituation. Till exempel kostar det att ha barn under 18 år hemmaboende, vilket försämrar en låntagares kreditvärdighet. En låntagares möjlighet att beviljas en kredit kan öka om en annan person i hushållet med inkomst också står på lånet.
• Riskklassificering enligt scoringmodeller. Interna beräkningsmetoder används i regel för att uppskatta ett låns kreditrisk (risken för att lånet inte återbetalas). Det sker ofta utifrån en statistisk analys av interna och externa data. Variabler som betalningshistorik, bostadsort, ålder, fastighetsägande och barn kan enligt Finansinspektionen beaktas i dessa scoringmodeller (46).
• Låntagarens skuldkvot (förhållandet mellan dennes skulder och inkomst). Ett kreditbeslut kan enligt Finansinspektionen bland annat grundas på en skuldkvotsberäkning (47). En låntagares skuldkvot visar hur mycket skulder denne har i förhållande till sin inkomst. Skuldkvoten kan indikera hur känslig låntagaren är för räntehöjningar och minskade inkomster.
• Uppgifter om tillgångar, till exempel fastigheter eller kapital. Enligt förarbetena till konsumentkreditlagen bör en låntagares förmögenhet enbart i undantagsfall beaktas i samband med en kreditprövning (48). Befintliga tillgångar kan enligt en regeringsproposition möjligen ha betydelse i sådana fall då betalningsförmågan från en inkomst är osäker (49).

3. Avslag eller beviljat lån vid kreditprövningar

Det sista momentet i en kreditprövning är att kreditgivaren tar hänsyn till all insamlad information för att avslå eller bevilja ett lån. Enligt konsumentkreditlagen får en kredit bara beviljas om konsumenten bedöms ha ekonomiska förutsättningar att uppfylla kreditavtalet (50). Det är kreditgivaren som bedömer om en kredit ska beviljas (inte ett kreditupplysningsföretag).

Vad händer om ett lån inte godkänns efter en kreditprövning?

Om en låneansökan inte godkänns av kreditgivaren efter en kreditprövning får den lånesökande antingen avslag på sin kreditansökan eller erbjuds ett lägre lånebelopp. I vissa fall kan en kreditansökan beviljas med ett villkor som till exempel ett lösenkrav (ett krav på att hela eller delar av lånebeloppet används för att betala av befintliga lån).

Åtgärder om ett lån inte godkänns vid en kreditprövning

Om en låneansökan inte godkänns vid en kreditprövning kan den som fått avslag:

• Be långivaren förklara varför kreditprövningen inte godkändes. Enligt konsumentkreditlagen ska långivare ge de förklaringar som konsumenten behöver (51). Om en kredit avslås ska långivaren enligt lagen informera konsumenten om orsaken till det (52).
• Förbättra sin kreditvärdighet och ansöka igen. Att öka sin årsinkomst, säga upp oanvända kreditkort eller samla små lån till samlingslån är exempel på olika sätt att få bättre kreditvärdighet.
• Kontakta andra långivare för att se om de kan bevilja ett lån. Alla långivare har egna riktlinjer för vad de kräver för att bevilja en låneansökan. Det finns därför möjlighet att en långivare kan bevilja en låneansökan som tidigare avslagits av en annan långivare.
• Ansöka om en kredit tillsammans med en medlåntagare. Att ha en medlåntagare kan öka chansen att beviljas ett lån. Medlåntagaren har ett lika stort betalningsansvar för lånet som huvudlåntagaren. En medlåntagare kan vara till exempel en sambo, make, maka, förälder till en ungdom eller en persons vuxna barn.
• Få någon att gå i borgen för lånet. Om en person går i borgen för ett lån innebär det att personen (borgensmannen) förbinder sig att betala lånet om den ursprungliga låntagaren inte betalar. Enligt Finansinspektionens allmänna råd bör den som går i borgen för ett kreditavtal också genomgå en kreditprövning (53).

Skillnader på kreditprövningar hos olika långivare

Det finns skillnader i hur kreditprövningar genomförs hos olika långivare. Eftersom konsumentkreditlagen inte reglerar exakt hur en kreditprövning ska genomföras rent praktiskt gör olika långivare på olika sätt. Långivare värderar olika information olika mycket och använder olika beräkningsmetoder i sina kreditprövningsprocesser.

Långivare accepterar olika grader av risk. Vissa långivare är villiga att ta högre kreditrisker än andra och beviljar därför lån till låntagare som andra långivare nekat lån. Generellt sett brukar de långivare som tar högre kreditrisker än andra ge ut lån med höga räntor och avgifter. Orsaken är att avgifterna ska kompensera för risken de tar med att låna ut pengar till kredittagare med låg kreditvärdighet.

När en låneansökan skickas till en låneförmedlare får flera olika långivare ta del av samma uppgifter i låneansökan. Hur de analyserar informationen och använder den i deras kreditprövningar sker på olika sätt. Resultatet blir ibland att vissa långivare ger avslag medan andra beviljar en kredit.

Långivare samlar in olika uppgifter inför kreditprövningar

Det är inte reglerat i detalj exakt vilka uppgifter som ska samlas in om en kreditsökandes ekonomiska förhållanden enligt konsumentkreditlagen. Enligt Finansinspektionen avgör en långivare själv vad som är tillräckliga uppgifter för att med hög säkerhet beräkna en kreditsökandes förmåga att betala för en ansökt kredit (54).

Uppgifter som brukar tas in vid en kreditprövning

Det finns vissa uppgifter som i normala samlas in vid en kreditprövning, till exempel:

• information från en kreditupplysning
• uppgifter om inkomster
• uppgifter om utgifter
• uppgifter om skulder.

Uppgifter som inte alltid tas in vid en kreditprövning

Några exempel på uppgifter som inte alltid samlas in vid en kreditprövning är:

• heltäckande information om skuldförhållanden
• information om andra fasta utgifter än boendekostnader
• kopior av pass eller körkort
• kontoutdrag eller tillgång till bankkonto
• anställningsintyg från arbetsgivare
• information om låntagarens yrkeserfarenhet
• information om låntagarens utbildningsnivå
• information om huruvida låntagaren har aktiva borgensåtaganden.

Långivare använder olika kreditupplysningsföretag för kreditprövningar

Långivare beställer i regel en kreditupplysning från ett kreditupplysningsföretag i samband med sina kreditprövningar. Kreditupplysningsföretag samlar in och använder olika information för kreditupplysningar. Vilket kreditupplysningsföretag en långivare väljer baseras i regel på långivarens behov och preferenser.

Information om beviljade lån och krediter (alltså befintliga lån) och tidigare kreditupplysningar är exempel på information som bara vissa kreditupplysningsföretag visar. Kreditupplysningar från kreditupplysningsföretaget UC visar utförligast information om befintliga skulder.

Många lånesökande föredrar långivare som inte använder ett kreditupplysningsföretag som registrerar så kallade omfrågningar eftersom det kan påverka deras kreditbetyg hos berörda kreditupplysningsföretag negativt. Ett exempel på ett sådant kreditupplysningsbolag är Creditsafe.

Långivare använder insamlade uppgifter på olika sätt

Långivare använder de uppgifter de samlat in på lite olika sätt. Vissa väljer till exempel att göra en Kvar-att-leva-på-kalkyl medan andra gör olika typer av interna eller externa riskklassificeringar eller skuldkvotsberäkningar. Alla långivare har olika krav på och sätt att värdera information inför ett kreditbeslut.

Olika information väger också olika tungt hos olika långivare. För vissa långivare är en hög inkomst det viktigaste för att de ska bevilja ett lån. Andra långivare kan anse att det viktigaste är att ta reda på om en kreditsökande har befintliga lån, eftersom befintliga lån försämrar den kreditsökandes kreditvärdighet i deras ögon.

Manuell och automatisk kreditprövning

Traditionellt har det funnits två olika sätt för kreditgivare att göra sin kreditprövning:

1. Manuell kreditprövning.
2. Automatisk kreditprövning.

Det finns även vissa långivare som har en delvis automatiserad kreditprövning där en automatisk kreditprövning hanteras manuellt i det sista steget eller vid behov.

1. Manuell kreditprövning

En manuell kreditprövning betyder att en handläggare hos en långivare går igenom en låneansökan från en lånesökande och fattar ett kreditbeslut. Manuella kreditprövningar genomförs alltså av personal under kontorstid och tar därför längre tid än automatiserade kreditprövningar. En manuell kreditprövning tar i regel 1–3 bankdagar och är vanligast för lån på höga belopp.

2. Automatisk kreditprövning

En automatisk kreditprövning betyder att uppgifterna i en låneansökan kontrolleras automatiskt mot långivarens fastställda grundkrav samt mot uppgifterna i den kreditupplysning som tagits på den lånesökande. Om uppgifterna uppfyller långivarens krav kan ett lån beviljas utan att en handläggare behöver behandla låneansökan.

Automatiska kreditprövningar används i regel för lån på mindre lånebelopp. Fördelen med en automatisk (automatiserad) kreditprövning är att den går snabbt och att en lånesökande kan få svar direkt på sin låneansökan. Nackdelen är att en låneansökan också kan avslås direkt utan föregående dialog eller möjlighet att göra kompletteringar.

Exempel: vad som ingår i en automatisk kreditprövning

I ett delgivningsbeslut från Finansinspektionen till nischbanken Resurs finns en beskrivning av vad som kan ingå i en automatiserad kreditprövningsprocess. Resurs process innefattade bland annat en kontroll av grundläggande krav, en kreditscoring enligt en av flera scoremodeller hos långivaren samt en skuldkvotsmodell för att bestämma lånebeloppet. (55)

Mer automatiserade kreditprövningar i framtiden

Framtidens kreditprövningar blir alltmer automatiserade i takt med att nya tjänster utvecklas i gränslandet mellan kreditupplysningar och kreditprövningar. Nya tjänsteleverantörer utvecklar tekniker och tjänster som hjälper konsumenter att själva dela sin finansiella information med tredje part. Detta har möjliggjorts genom ett system som kallas Open Banking och som bygger på EU:s PSD2-direktiv (56).

Nya tekniska lösningar från betaltjänst- och kontoinformationsleverantörer kan ersätta eller utgöra komplement till kreditupplysningar. Traditionellt sett samlar kreditupplysningsföretag in data om konsumenter och säljer den vidare till kreditgivare. Många nya företag, till exempel Kreditz och CredPoint, vänder nu på processen med “open banking”-lösningar som låter konsumenten själv styra dataåtkomsten.

Så regleras kreditprövningar

Kreditprövningar regleras genom flera olika lagar, varav den viktigaste är konsumentkreditlagen. Lagen gäller kreditavtal som näringsidkare (företag), det vill säga långivare eller kreditförmedlare, erbjuder till konsumenter (privatpersoner). Allmänna råd från tillsynsmyndigheter beskriver hur kreditprövningsprocesser ska gå till i praktiken.

Lagar som reglerar kreditprövningar

Det finns flera olika lagar som reglerar kreditprövningar:

• Konsumentkreditlagen gäller kreditavtal för konsumenter. Lagen gäller alla krediter som företag erbjuder till konsumenter (privatpersoner) förutom pantbankslån och studielån (57) (58). Konsumentkreditlagen innehåller bestämmelser om bland annat god kreditgivningssed, vilken information som får eller ska anges vid marknadsföring, förköpsinformation, kreditprövningar och högkostnadskrediter. (59) Se mer: vad är konsumentkreditlagen.
• EU:s konsumentkreditdirektiv har genomförts i svensk lagstiftning. EU:s konsumentkreditdirektiv (2008/48/EG) har i svensk rätt genomförts i konsumentkreditlagen (2010:1846). Till exempel kommer uttrycket “tillräckliga uppgifter” i konsumentkreditlagen från EU:s konsumentkreditdirektiv (60). Om EU-direktivet ändras kan reglerna i konsumentkreditlagen behöva ändras (61).
• Lagen om bank- och finansieringsrörelse. Den grundläggande lagen för bankers och kreditmarknadsföretags verksamhet. Lagen säger att ett kreditinstitut måste pröva risken för att ett kreditavtal inte kan fullgöras innan kredit beviljas (62).

Tillsyn över företag som gör kreditprövningar

Finansinspektionen (FI) har tillsyn över företag med tillstånd hos FI som utövar kreditprövningar, medan Konsumentverket har tillsyn över övriga bolag (63). Bolag som står under FI:s tillsyn ska följa deras allmänna råd rörande kreditprövningar. Övriga bolag ska följa Konsumentverkets allmänna råd om kreditprövningar (64).

Tidigare hade Konsumentverket tillsyn över bolag med tillstånd hos Finansinspektionen (FI) enligt lagen om viss verksamhet med konsumentkrediter, medan FI hade tillsyn över de andra tillståndspliktiga bolagen. Konsumentverkets tillsyn i denna del gick över till FI den 1 januari 2023. (65) Kravet på att genomföra kreditprövningar gäller oberoende av vilken myndighet som har tillsynsansvar (66).

Finansinspektionens allmänna råd om kreditprövning

Finansinspektionen utfärdade år 2021 nya allmänna råd om kreditprövningar av konsumenter. Syftet med de nya råden var att konsumentkreditlagens krav skulle uppfyllas i högre grad. Råden förtydligar vilken information som bör hämtas in vid en kreditprövning och hur informationen bör användas. (67)

Finansinspektionens allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden gäller för företag under Finansinspektionens tillsyn som ger ut krediter till konsumenter.

Sammanfattning av FI:s allmänna råd om kreditprövningar

Sammanfattning av Finansinspektionens (FI:s) allmänna råd som avser kreditprövningar (68):

• Underlag bör inhämtas från ändamålsenliga källor. Uppgifter bör inhämtas om konsumentens sysselsättning, inkomster, utgifter, skulder, borgensåtaganden samt kreditens syfte. Vid inkomster från eget företag bör företagets ekonomiska utveckling bedömas. Vid oregelbunden inkomst bör tidigare inkomster och var de kommer ifrån bedömas.
• Underlaget kontrolleras så att uppgifterna är korrekta och aktuella. Uppgifter som kan antas vara ofullständiga, felaktiga eller inaktuella bör kontrolleras på lämpligt sätt. Inkomster kan kontrolleras mot taxerad inkomst eller lönespecifikationer. Levnadskostnader kan kontrolleras mot schabloner och skulder mot externa källor.
• Bedömning av konsumentens betalningsförmåga. Kreditgivaren ska försäkra sig om att konsumenten kan ha en rimlig levnadsstandard efter att en aktuell kredit har beviljats. De metoder och grundläggande krav som kreditgivaren tillämpar bör alltså säkerställa att en sådan standard kan upprätthållas.

 

De tre steg som avser kreditprövningar i Finansinspektionens allmänna råd är alltså underlag, kontroll och betalningsförmåga.

Konsumentverkets allmänna råd om kreditprövning

Konsumentverkets allmänna råd handlar om kreditprövningar, god kreditgivningssed, måttfullhet vid marknadsföring och skyldigheter för kreditförmedlare. Råden trädde i kraft år 2020 och det finns även en tillhörande promemoria med kommentarer till råden (69).

Konsumentverkets allmänna råd om konsumentkrediter ger vägledning om kreditprövning för kreditgivare som inte står under Finansinspektionens tillsyn (70). De allmänna råden kompletterar konsumentkreditlagen och praxis utifrån lagen (71).

Sammanfattning av Konsumentverkets allmänna råd om kreditprövningar

Sammanfattning av Konsumentverkets allmänna råd som rör kreditprövningar (72):

• Inhämtning av ekonomiska uppgifter från konsumenten. Uppgifter om månatliga inkomster och utgifter bör inhämtas från konsumenten eller på annat sätt. Uppgifter om krediter och avbetalningar bör inhämtas från konsumenten.
• Kontroll av inhämtade uppgifter. Inkomstuppgifter bör kontrolleras via kreditupplysning och vid behov mot lönespecifikationer. Utgifter bör kontrolleras till exempel genom jämförelse med schablonbelopp för levnadskostnader. Skulder bör kontrolleras med kreditupplysning och eventuellt stämmas av med konsumenten.
• Beräkning av konsumentens återbetalningsförmåga. Betalningsutrymmet för den kredit som konsumenten ansökt om ska beräknas utifrån de uppgifter som hämtats in och kontrollerats.

De tre steg som avser kreditprövningar i Konsumentverkets allmänna råd är alltså inhämtning och kontroll av uppgifter samt beräkning av återbetalningsförmåga.

Straff vid bristfälliga kreditprövningar

Enligt 12 § i konsumentkreditlagen kan näringsidkare (företag) som inte genomför korrekta kreditprövningar enligt lagens 57 § straffas av Konsumentverket genom:

• Varning och sanktionsavgift (73) på högst 10 miljoner kronor. Sanktionsavgiften kan vara lägst 5 000 kronor och högst 10 miljoner kronor, dock inte mer än 10 procent av företagets omsättning under föregående räkenskapsår. (74)
• Förbud att lämna krediter samt vite (75). Konsumentkreditlagen innehåller ingen konkret bestämmelse om vitets storlek och vitesnivåerna kan variera mycket. Enligt lagen om viten ska vitesbeloppet fastställas med hänsyn till vad som är känt om näringsidkarens ekonomiska förhållanden (76). Vitesnivåerna skiljer sig alltså från fall till fall och avgörs av den föreläggande myndigheten.
• Jämkning (ändring) av konsumentens återbetalningsskyldighet. Enligt regeringsproposition 2009/10:242 kan en bristfällig kreditprövning i undantagsfall leda till att konsumentens återbetalningsskyldighet jämkas (ändras) (77). Utrymmet för jämkning är dock mycket litet och bygger i de fallen inte på konsumentkreditlagen utan på avtalslagen (78).

Ett företag som dömts för en bristfällig kreditprövning kan tilldömas varningar, sanktionsavgifter, förbud att lämna krediter eller en jämkning (sänkning) av det aktuella kreditbeloppet.

Kan man klaga på en bristfällig kreditprövning?

Ja, en låntagare kan klaga på en bristfällig kreditprövning, men låntagaren behöver nästan alltid återbetala sitt lån ändå. Konsumentkreditlagen säger inget om att en låntagares återbetalningsskyldighet upphör vid en bristfällig kreditprövning. Det är ovanligt att ett lån jämkas (sänks) trots en bristfällig kreditprövning.

I de myndighetsärenden rörande bristande kreditprövningar som Credwise har tagit del av konstateras nästan undantagslöst att berörda kreditgivare har brustit i sina kreditprövningar. I de aktuella fallen kvarstår dock i regel betalningsskyldigheten för lånen ifråga. En bristfällig kreditprövning betyder alltså inte att ett ifrågasatt kreditavtal ogiltigförklaras.

Myndigheter som prövar ärenden om bristfälliga kreditprövningar

Ärenden avseende bristfälliga kreditprövningar prövas av flera olika myndigheter:

• Finansinspektionen (FI) granskar och varnar företag under deras tillsyn. FI kan utfärda varningar och sanktionsavgifter samt återkalla tillstånd för företag som fått FI:s tillstånd att arbeta på den finansiella marknaden. (79) Några exempel på företag de utövar tillsyn över är banker, fondbolag, och försäkringsbolag.
• Konsumentverket (KV) granskar och varnar företag under deras tillsyn. KV bedriver marknadsrättslig tillsyn och kan utfärda varningar och sanktionsavgifter samt förbjuda bolag att lämna krediter. Myndigheten utför marknadskontroller men tar även emot anmälningar från allmänheten. De beslut från Konsumentverket som överklagas prövas av allmän förvaltningsdomstol. (80)
• ARN är en myndighet som prövar tvister mellan konsumenter och företag. Allmänna reklamationsnämnden (ARN) är ett alternativ till en domstol som prövar enskilda tvister om avtal om köp av varor och tjänster som konsumenter anmäler. ARN har ingen tillsynsfunktion och deras fall kan tas vidare till domstol. (81)

Exempel på fall av bristfälliga kreditprövningar

Några exempel på fall då bristfälliga kreditprövningar har konstaterats i olika rättsliga instanser:

• Bilköp på kredit trots en bristfällig kreditprövning. En konsument fick en kredit från Svenska Volkswagen Finans för ett bilköp trots flera betalningsanmärkningar, låg inkomst och andra tecken på svag kreditvärdighet. Konsumenten sålde tillbaka bilen till bilförsäljaren med förlust och bilföretaget rekommenderades enligt Allmänna reklamationsnämndens beslut 2000-1830 att ersätta konsumenten för en del av förlusten. (82)
• Finansbolag varnades för en bristfällig kreditprövning. MoneyGo AB erbjuder blancolån (lån utan säkerhet) och finansieringstjänster till konsumenter. Bolaget tilldömdes en varning med en sanktionsavgift med diarienummer 2022/372 av Konsumentverket. Orsaken till sanktionsavgiften var att bolaget bland annat inte kontrollerat låntagarnas inkomst tillräckligt väl. (83)
• Konsumentkreditinstitut varnades för en bristfällig kreditprövning. Luma Finans AB tilldömdes en varning med en sanktionsavgift med diarienummer 2021/829 av Konsumentverket efter att ha beviljat högkostnadskrediter till konsumenter med bristande betalningsförmåga. Konsumenterna blev bland annat tvungna att förlänga sina krediter till extra kostnader. (84)
• Brister i en banks kreditprövning vid borgensåtagande. Två privatpersoner gick i borgen för sina grannar för ett lån hos Sparbanken Finn som enligt Högsta domstolens mål NJA 1996 inte borde beviljats på grund av grannarnas låga inkomst. Kreditprövningen bedömdes vara bristfällig men borgensåtagandet kvarstod. (85)
• Nischbank tilldömdes anmärkning och sanktionsavgift från Finansinspektionen. Resurs Bank AB ålades att betala en sanktionsavgift på 50 miljoner kronor på grund av bristande kreditprövningar och för att banken inte iakttagit god kreditgivningssed. Banken hade bland annat inte beaktat bolån i sina kreditprövningar enligt Finansinspektionens beslut med diarienummer 20-1558. (86)

Det är ovanligt att en skuld jämkas (sänks) på grund av en bristande kreditprövning. Däremot kan kreditgivare till exempel tilldömas anmärkningar, varningar och sanktionsavgifter (alternativ till böter).

Fler undantag från kreditprövningar i konsumentkreditlagen förr

I en föregående version av konsumentkreditlagen (1992:830) fanns fler undantag från kreditprövningskravet än idag. Undantagen gällde bland annat mindre krediter med en kredittid på högst tre månader samt fall då näringsidkaren hade tillräcklig kännedom om en lånesökande för att kunna bedöma dennes betalningsförmåga. (87)

Med mindre krediter avsågs i regel de krediter som var på lånebelopp mellan 1 000 och 3 000 kronor enligt regeringsproposition 2009/10:242 till den nya konsumentkreditlagen (88).

Tidigare fanns regler om förenklade kreditprövningar

I Finansinspektionens (FI:s) allmänna råd förekom fram till år 2005 begreppet “förenklad kreditprövning” (89) (90). Enligt dagens konsumentkreditlag (2010:1846) ska en kreditprövning göras för alla krediter oavsett storlek (91) (92).

I Finansinspektionens dåvarande allmänna råd (FFFS 1997:33) stod att förenklade kreditprövningar kunde tillämpas vid kreditbelopp på högst 50 procent av gällande prisbasbelopp eller om kreditgivaren hade tillräcklig kännedom om en lånesökande för att kunna bedöma dennes betalningsförmåga (93).

FI avskaffade begreppet förenklad kreditprövning i samband med att den nya konsumentkreditlagen infördes år 2011. Orsaken till att begreppet avskaffades var att det kunde orsaka otydlighet kring skyldigheten att göra en kreditprövning (94). Begreppet “förenklad kreditprövning” lever dock kvar kvar hos vissa kreditgivare utan att förklaras närmare, som till exempel hos företaget Voxit (95).