Kompletteringar för låneansökningar

Lär dig vad kompletteringar för lån är och vilka som är vanligt förekommande.

Nina Appelgren

Nina Appelgren

Ekonomiskribent, lån

William Bergmark

William Bergmark

Ekonomiredaktör, lån

Mikael Kallin

Micael Kallin

Faktagranskare, lån

Senast uppdaterad:

19 sep. 2024

Lästid:

8 min

Sammanfattning
  • Kompletteringar för lån är: olika typer av dokument och underlag som långivare kan kräva för att verifiera information i en låneansökan.
  • Kompletteringar behövs om: informationen i en låneansökan inte är tillräcklig för att långivaren ska kunna fatta ett beslut, till exempel om inkomster inte kan verifieras.
  • Vanliga kompletteringar för lån: kopior på anställningsavtal, lönebesked, kontohistorik, vidimerade (bestyrkta) ID-handlingar, köpekontrakt och amorteringsunderlag.
  • Olika sätt att skicka in kompletteringar för lån: MMS, e-post, post eller laddas upp direkt på långivarens hemsida.
  • Undvik kompletteringar: genom att vara noggrann när ansökningsformuläret fylls i och förbereda relevanta dokument att skicka med direkt vid ansökan.

Vad är kompletteringar för lån?

Kompletteringar för lån är olika typer av underlag som långivare kan begära in från de som ansöker om lån. Långivare kan till exempel begära in kompletteringar för att verifiera uppgifter som lämnats i en låneansökan. Två exempel på vanliga kompletteringar för lån är anställningsavtal och lönebesked.

Se mer: jämför och ansök om lån

När krävs kompletteringar för lån?

Det krävs i regel kompletteringar för ett lån när det saknas tillräcklig information i en låneansökan för att långivaren ska kunna fatta ett välgrundat beslut. Om en långivare till exempel inte kan verifiera att en låntagares angivna inkomst stämmer, kan långivaren kräva att ett kompletterande inkomstbevis.

Se mer: vad krävs för att ta lån?

Så lämnas kompletteringar för lån

De vanligaste sätten att lämna kompletteringar för ett lån är via:

  • MMS. Hos en del långivare finns det möjlighet att komplettera låneansökningar med bilder på underlag som skickas via MMS.
  • E-post. Hos de flesta långivare går det att skicka in kompletteringar till låneansökningar via e-post.
  • Brev. Det är oftast möjligt att skicka in kompletterande underlag till en långivare med vanlig post. Därutöver måste en del kompletteringar för lån i normala fall skickas med vanlig post, till exempel vidimerade kopior på ID-handlingar. Anledningen till det är att det krävs en underskrift av en person som intygar att ID-kopian stämmer överens med originalhandlingen.
  • Långivarens hemsida. Hos en del långivare finns det möjlighet att ladda upp underlag på deras webbsidor för att komplettera låneansökningar.

Vanliga kompletteringar vid låneansökningar

Några exempel på vanliga kompletteringar som kan behövas för låneansökningar är:

  • Anställningsavtal eller arbetsgivarintyg. En del långivare begär in en kopia på anställningsavtal för att bekräfta att den som ansöker om ett lån har en viss typ av anställningsform. En kopia på ett anställningsavtal kan också användas som komplettering för att verifiera en låntagares lön. Ett anställningsavtal är inte samma sak som ett arbetsgivarintyg. Arbetsgivarintyg används i regel för att komplettera ansökningar om a-kassa efter avslutad anställning.
  • Lönebesked (lönespecifikationer). En del långivare begär in kopior på lönebesked för att verifiera inkomstuppgifter. Det är särskilt vanligt om den inkomst en låntagare uppgivit i sin låneansökan inte stämmer med låntagarens deklarerade inkomst.
  • Kontohistorik. Den som ansöker om ett lån kan behöva komplettera sin låneansökan med ett kontoutdrag, ofta via tjänster såsom Tink eller Kreditz. Om en långivare vill kontrollera en låntagares kontohistorik via Tink eller Kreditz måste låntagaren godkänna det med BankID. En långivare kan begära in en låntagares kontohistorik för att kontrollera förekomsten av transaktioner som inte godkänns av långivaren. Några exempel på sådana transaktioner är stora kontantuttag och överföringar till spelbolag eller andra långivare. Det går också att verifiera låntagarens inkomst genom att kontrollera dennes kontohistorik.
  • Vidimerad (bestyrkt) kopia på ID-handling. En del långivare kräver att den som ansöker om ett lån kompletterar sin låneansökan med en ID-kopia som är bestyrkt av en annan person. Svea Bank är ett exempel på en långivare som kräver att den som ansöker om deras skuldfinansieringslån kompletterar sin låneansökan med en vidimerad ID-kopia. Svea Bank kräver också en vidimerad ID-kopia på en eventuell medlåntagare eller borgensman. (1)
  • Lösenfullmakt. Hos en del långivare måste den som vill samla ihop flera lån med ett samlingslån komplettera sin låneansökan med en lösenfullmakt. En lösenfullmakt ger en långivare rätt att betala av en låntagares befintliga lån med låntagarens nya samlingslån. Lösenfullmakten ska bland annat innehålla uppgifter om befintliga långivares namn, kontonummer, lånenummer och storlek på återstående skulder.
  • Köpekontrakt eller överlåtelseavtal. Den som till exempel ansöker om ett billån eller bolån behöver i regel komplettera sin låneansökan med ett köpekontrakt eller ett överlåtelseavtal. Köpekontraktet behövs bland annat för att bekräfta priset på den bil eller den bostad som köpts. Den som köper en bil behöver i regel ett köpekontrakt utfärdat av en auktoriserad bilåterförsäljare. Ett köpekontrakt för en villa eller ett överlåtelseavtal för en bostadsrätt måste oftast vara utfärdat av en registrerad fastighetsmäklare.
  • Utdrag ur lägenhetsförteckning vid köp av bostadsrätt. För att ta ett bolån till en bostadsrätt måste den som ansöker om lån komplettera sin låneansökan med ett utdrag ur bostadsrättsföreningens lägenhetsförteckning. Ett sådant utdrag behövs framförallt för att en långivare ska kunna kontrollera att den bostadsrätt som köps inte redan är pantsatt för andra lån.
  • Amorteringsunderlag vid flytt av bolån. Den som vill flytta ett befintligt bolån till en ny långivare måste komplettera sin låneansökan med ett amorteringsunderlag. Ett amorteringsunderlag visar hur en långivare har beräknat amorteringskravet för en låntagares bolån. Det krävs i regel för att den nya långivaren ska kunna beräkna amorteringskravet för låntagarens nya bolån.
  • Objektbeskrivning vid lån till bostad. Många långivare kräver att den som vill låna till en bostad kompletterar sin låneansökan med mäklarens objektsbeskrivning, till exempel den information som finns om bostaden på mäklarens webbsida. I objektsbeskrivningen framgår i regel bland annat mäklarens värdering av bostaden, hur mycket pantbrev som finns uttagna i bostaden samt bostadens driftskostnader, skick och standard.
  • Förhandsvärdering av fastighet vid byggnadslån (byggkreditiv). Den som planerar att finansiera en ny- eller tillbyggnad med ett byggnadslån behöver i regel en förhandsvärdering på hur mycket fastigheten uppskattas vara värd när den är färdigställd. En förhandsvärdering krävs för att en långivare ska kunna bedöma värdet på säkerheten för byggnadslånet.
  • Offert på solpaneler för sollån. En del långivare, till exempel Swedbank, kräver att den som vill ansöka om ett sollån kompletterar sin låneansökan med en offert på solpaneler från en solcellsinstallatör (2).
  • Bokslut för företagslån. Ett företag som ansöker om ett företagslån behöver ofta komplettera sin låneansökan med det senaste bokslutet. Företagets bokslut krävs bland annat för att kontrollera företagets omsättning, tillgångar, skulder och eget kapital och på så vis bedöma om företaget är kreditvärdigt.

Minimera risken för kompletteringar vid låneansökan

Du kan minimera risken att behöva komplettera din låneansökan genom att:

  • Ta en kreditupplysning på dig själv och kontrollera informationen i den. Du kan till exempel kontrollera om den inkomst du uppger i din låneansökan överensstämmer med din deklarerade inkomst som framgår av kreditupplysningen. Om den inkomst du uppger i din låneansökan avviker från din deklarerade inkomst är risken stor att du behöver komplettera din låneansökan med uppdaterade inkomstuppgifter. Se mer: så gör du för att ta en kreditupplysning på dig själv
  • Vara noggrann och ange korrekt information i ansökningsformuläret. Ju mer noggrann du är när du fyller i en låneansökan, desto mindre är risken att långivaren behöver fler underlag för att kunna handlägga din låneansökan.
  • Förbered och skicka med underlag som kan behövas direkt när du ansöker. Hos vissa långivare kan du undvika kompletteringar genom att skicka med underlag redan när du ansöker om ett lån. Om din nuvarande inkomst avviker från din deklarerade inkomst kan du till exempel skicka med ett inkomstbevis direkt vid låneansökan. Den som till exempel vill ansöka om ett skuldfinansieringslån hos Svea Bank kan skicka med en vidimerad ID-kopia på en eventuell medlåntagare eller borgensman direkt vid ansökan (3).

Vanliga frågor

Kan jag få lån utan att komplettera med anställningsavtal?

Ja, om du ansöker om ett lån utan krav på fast anställning kan du få lån utan att behöva komplettera med anställningsavtal. Vissa långivare utan krav på fast anställning kräver dock att du trots det kompletterar med en kopia på ditt anställningsavtal för att kontrollera din inkomst.

Alla långivare kräver dock inte kompletteringar i form av anställningsavtal. Om du har deklarerat en inkomst i nivå med den inkomst du fyllt i vid låneansökan brukar du sällan behöva komplettera med anställningsavtal. Se mer: låna pengar utan anställning

Är det vanligt att det krävs arbetsgivarintyg för låneansökningar?

Nej, det är ovanligt att det krävs arbetsgivarintyg för låneansökningar. Ett arbetsgivarintyg krävs i regel endast som komplettering vid ansökan om a-kassa efter en avslutad anställning. Däremot är det vanligt att det krävs komplettering med anställningsavtal från nyanställda låntagare.

Om artikelförfattarna

Nina Appelgren

Nina Appelgren

Nina Appelgren

Ekonomiskribent

Nina Appelgren är ekonomiskribent på Credwise. Hon har studerat till civilekonom med inriktning mot redovisning. Efter avslutad utbildning har hon bland annat arbetat som revisionsassistent på Ernst & Young (EY).

William Bergmark

William Bergmark

William Bergmark

Ekonomiredaktör

William Bergmark är medgrundare av Credwise och aktiv som ekonomiredaktör. Han har expertis inom frågor som berör privatekonomi, kreditvärdighet, kreditgivningsprocesser samt hur svenska blancolån och kreditkort fungerar. William har en masterexamen inom Industriell Ekonomi från Lunds Tekniska Högskola (LTH).

Mikael Kallin

Micael Kallin

Micael Kallin

Faktagranskare

Micael Kallin är en erfaren nationalekonom och ekonomijournalist med expertis inom penningpolitik, samhällsekonomi och privatekonomi. Micael har mer än 30 års arbetslivserfarenhet från ekonomiområdet. Han har en fil mag i nationalekonomi och en journalistexamen från JMK.

Källförteckning